Äppelkriget   

  Äppelkriget

(Saxat ur DN Lördagsbilagan  18/9 1999 med tillstånd av författaren till artikeln Lasse Granestrand.)

- ....Den svenska äppellunden är snart historia. De stora skuggande träden hör inte hemma i en rationell odling som strikt räknar per hektar...

...-Växtförädling av fruktträd kräver lång tid. Det tar 30-40 år från det att en korsning utförts tills en ny sort blivit accepterad i storskalig odling. Amorosan är den svenska äppelindustrins senaste innovation och hennes väg till konsumenten började egentligen 1947. Då korades Ingrid Marie ( född i Danmark 1919.) med Filippa ( Danmark ca 1880 ) och resultatet blev Amorosans föregångare Aroma. Kärnan såddes ut våren därpå. Nio år senare bar träden en vacker och välsmakande frukt. Först 1973 registrerades och marknadsfördes Aroma. I början på 80-talet upptäckte en odlare att generna hos hans Aroma löpte amok och muterat. Den nya frukten var ännu mer intensiv röd än Aroma och fick namnet Amorosa. Naturens nyck gav en ny produkt. ....-

- ....Det svenska äpplet mådde skrutt för några år sedan. En tiondel av odlingarna försvann när EU lockade med pengar åt den som högg ner sina träd, resten höll på att svepas med i de multinationella företagens 9:90-offensiv med vaxade och kusligt hållbara frukter....-

-..... En äppelodlare som skall leva på sin näring bör ha minst tio hektar planterade med träd. Odlingen har kostat 1,5 miljoner kronor i investering. Vatten och näring flödar i slangar till varje planta, skorv stoppas med hjälp av skorvvanare som var tolfte minut mäter temperatur och nederbörd. Stiger de över vissa värden är det dags att bespruta. Skadeinsekter får sin dos kemi efter larm från en mindre teknologiskt avancerad metod. Odlaren bankar med klubba på trettio av odlingens träd och fångar de fallande insekterna i en håv. Om skadeinsekterna är fler än nyttoinsekterna får han spruta.... -

- .....Pollineringen sker med hjälp av odlade bin eller ett inhyrt humlesamhälle. Humlor räds inte temperaturer under tolv grader som de frusna bina.

Professionaliseringen har ett besvärande pris. Äppellunden med skuggande träd är snart historia. Kartonger som Svenska Äpplen använder får designas om. OK för den vita Skånelängan och den blågula flaggan, men de stora träden här inte hemma i en rationell odling som strikt räknar intäkt per hektar.

Som den i Orelund. Elva plockare ger sig på de vinstockshöga träden som dignar av frukt på ett overkligt, sagoaktigt sätt. Här får inga träd växa upp och få ståtlig krona. Att skörda med stege skulle ta minst dubbelt så lång tid. Varje träd har ett revir på tre kvadratmeter mot femton i en gammal lund...... -

 

- ....Äpplen har känslor säger Lars-Olof Börjesson (vd för Svenska Äpplen) med eftertryck. Odlaren ser på sitt träd som på ett barn. Under tjugo år föls de åt. Odlarens ängslas och parerar frostnätter i maj och haglen som när som helst kan rispa den tunna äppelhuden och öppna för förruttnelse.

Lars-Olof Börjesson visar en lätt otålighet över sin oro för att gamla olönsamma äppellundar inte ska bli kvar. Han basar över en produktion som i europeiskt perspektiv utgör 0,25 procent. Den är lätt att sluka. Hans motdrag är nya gastäta kylrum som kan göra det möjligt att sälja svenska äpplen i skick som färska nästan året runt...... -

 

- .... Det svenska äpplet kan dock för ögonblicket känna sig styrkt. KF:s provkök presenterade i fredags ( 17/9 1999) en undersökning som visar att svenska ungdomar föredrar svenska äpplen. I en blindtest med tusen deltagare fick de hårda gröna importäpplena stryk av de svenska...... -