1. Färgsystem och färgrymder
Bra att veta inan du börjar med din kalibrering under punkt 3 på index-sidan

Bakgrund ICC, Varför behövs Color Management?
Färgstyrning (eller färghantering) behövs för att kompensera utrustningens brister och inverkan på färgerna. Eftersom färger i ett system påverkas av utrustningen som visar/läser av/trycker måste avvikelserna kartläggas och kompenseras för att resultatet ska överensstämma med originalet oavsett in eller utenhet. Viktigt: Vissa enheter klarar inte av att återge alla färger. Till exempel är RGB-rymder oftast större än CMYK-rymder. ICC kan inte "skapa fler färger" utan syftet är att anpassa färgerna så att synintrycket av en bild blir original likt


Kalibrering vs. Karakterisering
Det är viktigt att hålla isär begreppen kalibrering och karakterisering eftersom det rör sig om två olika steg i färghanteringen. Kalibrering innebär att man justerar en enhet för att få samma resultat varje gång den används. För en utskriftsenhet innebär det att man ställer in gråskalorna för delfärgerna så att de reproducerar samma nyansvärde varje gång. Det är lämpligt att ställa in kurvorna linjärt då en sådan kurva är lätt att återskapa och det är enkelt att vid en ny uppmätning se om och hur mycket kurvan avviker från den ursprungliga inställningen. Vid karakterisering får man reda på hur en enhet tolkar färger. Resultatet av karakteriseringen blir en profil, den profilen som sedan anpassar färgerna så att de blir rätt vid utskrift, skärmvisning eller inläsning.

När en utskriftsenhet inte längre producerar med samma kvalitet som tidigare undersöker man kalibreringen. Om enheten är likadant kalibrerad som då profilen tillverkades men ändå inte ger samma resultat är det något annat som är fel. Att framställa en profil är, även om proceduren är enkel, tidskrävande och ska inte göras för ofta. Att kontrollera kalibreringen ofta är bra för det går då att se avvikelser från det normala, när dessa uppträder och hur stora det är.


Färgrymd
Syftet med att arbeta i en känd färgrymd är att rymden ska vara känd och definierbar och ska kunna översätta färger mellan olika system med olika primärfärger. Färgrymden ska vara stor nog att rymma färgomfånget vid tryck men får heller inte vara för stor för då blir avstånden mellan färgerna för stort och nyanser i bilden försvinner när tonstegen inte räcker till.

Vid separering är RGB-färgrymdens profil= källprofil och CMYK-rymdens Profil= målprofilen. De fördefinierade RGB-rymderna (nio stycken, sRGB, Apple RGB, CIE RGB, Colormatch RGB, NTSC, PAL/SECAM, Adobe RGB (även SMPTE-240M), SMPTE-C och Stort tryckbarhetsomfång för RGB) kan jämföras med LAB-färgrymden då dessa är väldefinierade och anges i CIE XYZ koordinater. Fördelen är bland annat att ingen källprofil behövs och att alla användare av Photoshop har tillgång till färgrymden. Det går dessutom att spara färgrymden som en ICC-profil som går att ladda in i andra program. Profilen blir liten och innehåller koordinater definierade i LAB XYZ. Adobe RGB tar cirka 540 byte [Chris Cox, Adobe Corp.] plats. Det finns också en annan möjlighet: att själv definiera en RGB-rymd.


färgrymder
Figur 1 visar ett 2D snitt genom färgrymden för ColorMatch RGB, ANSI SWOP CMYK, Photoshop's förvalda CMYK profil (som vi alla vet är lite på den optimistiska sida), och Epson 1270 bläckstråleskrivare som använder Epson's Heavyweight Matte papper. Lägg märke till att ColorMatch RGB klipper av både mättat gult och mättat grönt och blått.
färgrymd
Figur 2 visar motsvarande diagram för färgrymden AdobeRGB (1998) substituted for ColorMatch. Den klipper inte av mättad cyan, grönt, eller blått, och den bibehåller mera av mättad gul än vad ColorMatch gör. Den gör det dock på bekostnad av att innehålla ett stort antal äv färger som inte kan tryckas/skrivas ut.

I praktiken är skillnaden ganska hårfin mellan färgrymderna än vad diagrammen ovan antyder. Ändå, om än hårfin, så finns skillnaderna där och genom att använda fel färgrymd kan du lätt underminera ditt arbete med att kunna återge färgerna på ett noggrant sätt.


Profilinställningar
Eftersom en RGB-profil tar så liten plats är det lämpligt att alltid bädda in den i filen, även om det är många bilder som ska till samma ställe. En CMYK-profil kan ta betydligt mer plats (cirka 1 MB). Ifall det endast är ett fåtal bilder kan det vara lämpligt att bädda in den men annars sparar man mycket utrymme om man istället bifogar profilen.

Enhetsberoende:
Problemet med RGB och CMYK är enhetsberoendet. Enhetsberoendet innebär att en färg ser olika ut beroende på vilken enhet som återger den.

Exempel: I en TV-affär visar alla apparater samma kanal men alla färger ser olika ut beroende på vilken TV man tittar. Alla TV apparater får samma RGB-signal och återger också färgerna därefter. Skillnaden sitter i att alla apparater återger färgerna olika.

I CIE LAB definieras färgerna utifrån betraktaren och hur denne uppfattar färgen. Det är sedan utenhetens uppgift att åstadkomma färgen genom att styra sina RGB-signaler. Det är likadant i en tryckpress, skillnader uppstår av punktförstoringen, primärfärger, fuktvatten, papperet mm.
Ifall TV-bilden i exemplet hade definierats i LAB hade varje TV-apparat räknat om LABfärgen till sina egna RGB-signaler. Olika TV-apparater hade då fått olika RGB-signaler men färgerna hade sett likadana ut.

RGB

  1. + relativt små filer
  2. + större färgrymd än CMYK
  3. + fler möjligheter/effekter i Photoshop
  4. + inte anpassad till någon publiceringsform
  5. + enhetsoberoende med ICC-profil
  6. - omöjligt definiera exakta CMYK-värden
  7. - kräver bra profiler
  8. - kräver eventuellt extra applikationer för omvandling/separation före utskrift (för hastigheten)
  9. - visar rätt CMYK-värden för bilden om rätt profil är inmatad

CMYK

  1. + exakta CMYK-värden kan definieras
  2. + Photoshop har många inbyggda separationsmöjligheter
  3. + inarbetat flöde
  4. - liten färgrymd
  5. - bilden är tryckanpassad och går inte att återanvända i andra sammanhang
  6. - stora filer
  7. - färre effektfilter i Photoshop

CIE LAB (hädanefter kallat CIE LAB eller endast LAB)

  1. + enhetsoberoende
  2. + stöder ICC fullt ut
  3. + största färgrymden (omfattar alla andra färger)
  4. + anpassat till mänskliga ögat
  5. - svårt att arbeta i
  6. - en scanner skannar i RGB och färgrymden blir således aldrig större än scannerns RGB

CIE står för Commission Internationale de l´Eclairage och är en organisation som grundades på 1930-talet i Frankrike. Arbetet gick ut på att skapa en standard för att bedöma färger. Den konstruerade färgrymden är CIE XYZ. Färgrymden skapades genom att ett stort antal försökspersoner fick betrakta färgprover och ordna dessa i rader baserade på synintrycket efter kategorier som "mer röd" eller "mer gul". CIE XYZ vidareutvecklades senare till CIE LAB för att anpassas till den mänskliga synen. Anpassningen innebär att en förflyttning i det gula området uppfattas som en lika stor förändring som motsvarande förflyttning innebär i det röda området etc. Fördelen är att det då går att beräkna ett mått på skillnader mellan två färger.

Källa:
ICC-flöde på IGP
Examensarbete GT/KTH
Per Åström
19990823

Tillbaka