Gorm den Gamle of Denmark
(-Ca. 936)

 

Familjekopplingar

Makar/Makor/Barn::
Drottning Thyra Danebod

Gorm den Gamle of Denmark
  • Äktenskap: Drottning Thyra Danebod
  • Död: Vintern 958-959
bild

I Snorre Sturlassons Norska Kungars Krönika står det: Kung Gorm fick två söner tillsammans med med Tyri Dannebod som fick namnen Knut och Harald. Knud var ett vackert barn , och den mest förtjusande av de två. Han liknade mycket sin mor och kallades därför "Knud Danne ast "

Gorms drottning Tyra Danebod byggde Dannevirke till värn mot tyskarna. Deras son, Harald Blåtand (d. omkr. 985), härskade icke blott i hela D., utan utsträckte sitt välde också öfver en del af Holstein och Venden, där han grundlade vikingasamhället Jomsborg, samt för en tid öfver Norge. Han tillät 948 upprättandet af de första biskopsstiften och lät 960 själf döpa sig jämte sin drottning, hvarefter kristendomen vann betydligt insteg bland folket. 974 råkade han i krig med tyske kejsaren Otto II, som förstörde Dannevirke samt upprättade ett markgrefskap mellan Slien och Eider, hvilket emellertid snart ånyo föll i Haralds händer. Harald stupade i en strid mot sin egen son, Sven Tveskägg (omkr. 985-1014).....
Källa: Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /1291-1292

Över sin drottnings grav vid Jellinge reste Gorm en sten, den s.k. mindre Jellingestenen, med inskriptionen: "Gorm konung, Danmarks bot, gjorde detta minnesmärke efter Tyra, sin hustru". Haqvin Spegel skrev i sin "Then svenska kyrkiohistorien" följande om Gorm: "Efter Konung Björns död kom hans son Alarik til Regimentet hwilken man icke wet hfwa warit i then Christeliga Religionen i sin ungdom underwijet, men om han så war, må man doch twifla om han war ther uti beständig at han höll besynnerliga god wänskap med Konungen i Danmark Gorm Hin Gamble, hwilken war the Christnas swåre Fiende och hade Alariks dotter Sigrith til Drottning förr än han fick Thyra ifrån Ängelland".

Gorm den Gamle of Denmark kan kanske vara min, Lars Ekdahls, 31:a generations ana på min fars sida. (32nd great grandfather) Det medeltida källmaterial som bevarats in i vår tid ger tyvärr inte alltid en heltäckande bild. Det är tunt, skört och många gånger mycket ofullständigt. Många medeltida handlingar har också förstörts genom olyckor, vådliga händelser eller oaktsamhet. Slottsbranden 1697 gav t.ex. många oersättliga förluster. Folkbokföring fanns ju inte, och någon möjlighet att rekonstruera fullständiga familjer har vi knappast. Många familje- och släktskapsförhållanden kan dock framgå av t.ex. testamenten, fastebrev eller gåvobrev. Personer från tidig medeltid får nog ändå många gånger betraktas vara närmare sagornas värld än seriös släktforskning. Speciellt som en hel del av materialet från medeltiden, för denna släktgren, är hämtat från internet med osäkra, ej verifierade, eller inga källanvisningar alls.

Ett seriöst försök med mycket intressanta men förvirrande resultat, att reda ut släktbegreppen för vikingadynastierna utifrån diverse släktkrönikor men också samtida källor finns i Kirsten Möllers Vikingaätten, skriven på danska. Möller vänder och vrider på alla möjligheter att samordna norska och danska historieskrivare men får inte ihop det på slutet. Boken är dock ändå värd att läsa, för den som vill inse både hur lite och hur mycket man kan veta!


Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades den 9 oktober år 2006 och uppdaterad den 19 maj år 2014