picture
Kongl.lif.emd. Gregoire Francois Du Rietz
(1607-1682)

 

Family Links

Spouses/Children:
Helena Radou

Kongl.lif.emd. Gregoire Francois Du Rietz
  • Born: 1607, Arras, Artois province, France
  • Marriage: Helena Radou in 1648
  • Died: 1682, Stockholm at age 75
  • Buried: Stockholm
picture

Gregoire married Helena Radou, daughter of Jakob Radou (Reddugh) and Helena de Besche, in 1648. (Helena Radou was born about 1615 and died in 1675.)

Släkten Du Rietz är en fransk släkt, enligt traditionen av adligt ursprung, som med Medicine Doctor Grégoire François Du Rietz inkom till Sverige 1642. Han verkade som livläkare - archiater - hos drottning Kristina, Karl X Gustav och dennes gemål Hedvig Eleonora och son Karl XI. Han naturaliserades som svensk adelsman 15/8 1651 och introducerades 3/11 1660 med nr 666. En medlem av ätten Du Rietz upphöjdes 27/12 1778 i friherrlig rang under namnet Du Rietz af Hedensberg med nr 299 och introducerades 12/5 1779. Denna ätt utslocknade helt 1816. Släktens naturalisationsbrev från 1651 och friherrebrevet från 1778 i original skänktes och deponerades på riddarhuset 1933 och 1925.

I Svensk uppslagsbok 2:a upplagan står: Blev med. doktor i Orange samt därefter med. professor, kunglig livmedikus hos Ludvig XIII och conseiller de France. Genom kammarrådet Bengt Skytte inkallades han 1642 till Sverige och anställdes genast, på grund av rekommendationer från Adler Salvius och Hugo Grotius m. fl., som livmedikus hos drottning Kristina. 1651 erhöll han avsked från denna syssla och utnämndes 1655 av Karl X Gustaf till kunglig arkiater. I förening med tre andra läkare - Below, Wattrang och Gripenflycht - inrättade han 1663 i Stockholm ett slags läkarförening, C o l l e g i u m medicum 1. medicorum, vilken kort därefter erhöll kungliga privilegier.

D:s förnämsta betydelse ligger emellertid i skapandet av Collegium medicorum. Tillsammans med tre andra stockholmsläkare (Bernhard Below, Zacharias Wattrang och Peter Schallerus, adl. Gripenflycht) inlämnade han 1663 en ansökan att få bilda en sammanslutning avsedd till ömsesidigt stöd och motarbetande av de oordningar, vilka hämmat läkekonstens framsteg inom riket. I maj s. å. erhöllo de fyra läkarna K. M:ts resolution, det svenska medicinalverkets grundläggande urkund. Kollegiet fick den största betydelse även för t.ex. uppsikten över kirurger och apotekare. Förordningen 1663 var i huvudsak D:s verk, och han har därigenom erhållit en framskjuten plats i den svenska medicinens historia. Som kollegiets preses kvarstod han till sin död 1682. Den 4 aug. 1680 bekräftades kollegiet i ett K. brev, och namnet ändrades till Collegium medicum (1813 Sundhetskollegium, 1877 Medicinalstyrelsen). Som väntat mötte kollegiets bildande harmsna protester från Uppsala, där den förbittrade Olof Rudbeck i ett brev till universitetskanslern M. G, De la Gardie sökte förhindra den K. resolutionen genom att framföra, att stockholmsläkarna påbjödo, att ingen måtte i Stockholm eller Sverige hava lov att praktisera, utan de äro av dem approberade, sedan att de måga i Stockholm publice läsa medicinam, och där få ett nosocomium, vilket allt skulle vara största ruin för fakulteten och akademien och att hon därigenom förringas, ty i hela Europa äro inga collegia eller fakulteter à part, som icke hänga av akademiens grund... Kollegiets bestämmelser förhindrade även i själva verket doktorspromotioner i Uppsala, och de förolämpade uppsalamedicinarna valde i fortsättningen att promoveras utomlands.

Som läkare synes D. Ha åtnjutit stort förtroende såväl hos Kristina och hennes moder, Maria Eleonora, som hos Karl X Gustavs familj. Han åtföljde i aderton månader Karl X Gustav under dennes polska fälttåg och uppvaktade konungen även under danska krigen. Härunder lyckades han vid ett tillfälle enligt egen utsago kurera Karl X Gustav från en svår sjukdom. Karl XI betygar i skrivelse till D. av 25 febr. 1678, att denne gjort både honom och fadern goda tjänster, "enkannerligen förmedelst en och annan lycklig kur med oss själva". Riksänkedrottningen Hedvig Eleonora förmåddes av D. att besöka Urban Hiärnes hälsobrunn i Medevi, vilket bröt udden av den inom vissa aristokratiska kretsar rådande misstron mot det inhemska surbrunnsvattnet. År 1646 besökte D. själv, sannolikt i studiesyfte, nyfunna hälsokällor i Halberstadts biskopsdöme. Tre år senare sändes han på drottning Kristinas uppdrag till Holland. Den kungagunst, varåt D. under hela sin vistelse i Sverige kunde glädja sig, kom honom till godo icke minst i ekonomiskt avseende.
Källa: Svenskt Biografiskt lexikon, Lc(m) Ref.

Gregoire Francois Du Rietz var min hustru, Åsa Lagers, 10:e generations anas systers make.

Copyright Lars Ekdahl © 2004-

Home | Table of Contents | Surnames | Name List

Hemsidan skapades 9 Maj 2006 och uppdaterades den 24 februari år 2013