Nämndemannen, riksdagsmannen och häradsdomaren Nils Larsson

Ljunga by var med stor sannolikhet ursprungsbyn i det som senare blev Tåby. Ljunga och Alm torde vara de första platserna där fast bebyggelse förekom. Ljunga återfinns första gången i skrift 1404 i Svenskt Diplomatorium och skrivs Lyongom. Ljunga bestod i äldre tider av fyra hemman, varav Prästgården var ett.
Enligt 1562 års Frälselängd ägdes då samtliga tre hemman av änkan till Erik Fleming, Hebbla Siggesdotter Sparre. De ägdes sedan fram till slutet av 1600 talet av olika frälsemän tillhörande släkten Natt och Dag. 1684 köpte Åke Ulfsparre till Broxvik två hemman, men vid reduktionen 1689 drogs samtliga hemman in till Kronan och blev därefter Krono skattehemman tills dess de skatteköptes.

Ljunga Nr 1, även kallad skattegården: Hemmanet synes tillhöra samma släkt från långt äldre tider och bland tidiga brukare kan nämnas Per omkring 1500, Holsten ungefär 30 år senare och Holsten år 1560. 1640 är det frälsehemman under Fru Anna och brukaren är Måns Holstensson och hustrun Ingrid Pehrsdotter, ytterligare två stycken var mantalsskrivna där.

Vid uppsättandet av nya indelningsverket bildar skattegården, eller Östergården som den också kallas, båtsmanrote nr 97 tillsammans med hemmanen Tåby Rådmansgården, Blinnestad och Alm.

1729 skatteköper den dåvarande ägaren nämndeman, riksdagsman och häradsdomaren Nils Larsson Hemmanet. När han dör 1776 tar sonen Nämndeman Niclas Nilsson över. 1810 tar hans son över, riksdagsman Nils Gustav Nilsson. Sen hans son Carl August brukar hemmanet en tid. 1867 tillträdde Nils Gustav Nilssons dotterson Carl Adolf Jonsson som ägare och brukare. Carl Adolf Jonsson efterträddes i början av 1900 talet av sin svärson Frans August Kinnander. Därefter har söner och sonsöner till honom ägt och brukat hemmanet, som efter sammanslagningen med profoss bostället fått det enhetliga namnet Ljunga.
Källa: Bl.a. Internet>