Lokförare Josef Paul Olsson

Paul var, efter brodern Olofs flytt till Stockholm, familjens överhuvud och sammanhållande kraft. Säkert med uppoffringar av egna personliga intressen. Paul skriver själv i ett brev:

År 1925 ingick jag äktenskap med min kontrahent, som var bosatt i Falköping, och som jag kände från min första Falköpings tid 1907. Men bekantskapen blev mer stadigvarande efter år 1915. Då hade jag redan haft flicksällskap i sex års tid, på annan ort. Den bekantskapen slutade dock med den flickans död 1914. Emellertid var det varken då eller senare så lätt att komma lös och sätta eget bo, ty jag bodde tillsammans med min mor och fyra yngre syskon i Göteborg, och ville inte och kunde ej lämna dem åt sig själva. Först när de tre yngsta syskonen gift sig och flyttat från hemmet, och mor avlidit år 1925, blev det gamla hemmet upplöst, och på hösten samma år vigde vi oss i all enkelhet i Stockholm.

Vi har en bra bostad i Göteborg i en bostadsförening, 2 rum, sovkammare, hall, badrum och kök.

Vi har inga barn, och barn har vi heller inte önskat. Av omständigheternas makt har jag varit hänvisad att vara mer uppfostrande av mina föräldrars egna barn, det får räcka. Ansvaret upphörde först 1925 då modern avled.

Josef gifte sig med Elsa Vilhelmina Sofia Öberg den 21 Nov 1925. (Elsa Vilhelmina Sofia Öberg föddes den 6 Apr 1892 i Falköping och dog den 22 Jun 1982 i Sjukhemmet Ranliden i Falköping.)
Josef Paul Olsson berättar minnen för Konrad Ekdahl)