e Photoshop CS3 - Färghantering Color Management

Hur ställer man bäst in värden i inställning-
arna för färghantering
i Photoshop CS3?

           Copyright Lars Ekdahl © 2004-

Övriga Tips & Tricks digitala bilder

| Arbetsrymder - Kulörrymder | Begreppen dpi, lpi och ppi | Bilders storlek och upplösning | Bitdjup |review and utvärdering av ColorVision Spyder 2 PRO Studio | En teoretisk redogörelse om olika RGB arbetsrymder/färgrymder | Brusreducering på bästa och enklaste sätt | FocalBlade Reviewverktyg för skärpning av bilder |Filstorlek och upplösning | Utvärdering av BreezeBrowser | Förbättra bildkvalitén 1. |Förbättra bildkvalitén 2. | färgrymder |Autokorrigera färger på ett fotografi i Photoshop 7/ |Korrekturläsning på skärmen | Minnesstorlek på dina inskannade bilder |Ny PhotoShop CS6 färghanteringssystem | PhotoShop 7 färghanteringssystem || Photoshop CS färghanteringssystem | Photoshop 7 & CS och Färghantering vid utskrift | Photoshop CS 3 Färghantering |Photoshop CS4 färghantering | Ordlista |sepia toning av fotografi |Gör om ditt färgkort till ett svartvitt |Skanning och upplösning | Skärpa bilden via lagermask |Skärpa bilden via FocalBlade plug-in | Skärpningsverktyget PK Sharpener plug-in | Ta bort röda ögon| |kalibrera bidskärmen |Utvärdering av Lightroom 2 |Utvärdering av Lightroom 3 Ny|Utvärdering av Lightroom 5

 
Logo Logo

A Computer Darkroom Essay

Translation into the Swedish language during May 2007 by Lars Ekdahl from the original document by permission of the author. Uppdaterad 16 november,2007

I mitten på december 2006 lanserade Adobe en ny policy när det gäller Photoshop genom att lägga ut en för-release av CS3. Visserligen återstod fortfarande mycket för kvalitets- och utvecklingsavdelningarna att göra innan allt var leveransklart och färdigt för seriös användning men beträffande innehåll och användning var det ett fungerande program." In the meantime the Photoshop community got to use an array of  new "bells and whistles" features much earlier than they expected."

Color Management

 

Nu när den slutliga versionen börjat installeras på datorer har kanske en del observanta användare noterat att en del funktioner som hänför sig till färghanteringen har ändrats lite granna. Egentligen är nog de flesta "funktionerna" i färghanteringen ganska lika som de sett ut sedan version 6. Detta är speciellt bra för alla er som uppdaterar från tidigare versioner. Dock är skillnaden mellan version CS3 och tidigare versioner tillräckligt stora för att en förklaring kan visa sig vara av värde.

Det är svårt att riktigt fatta att jag hållit på att skriva exempelinstruktioner om färghantering i Photoshop från det att version 5.0 lanserades under år 1998. På den tiden var ICC-profiler, färgrymder och kalibreringsmjukvaror helt nytt för de flesta användare av Photoshop. Vilket betydde att alla slags genomgångar i ämnet snabbt blev uppmärksammade. So, you'd think that six versions on the desire for information would have been satisfied.

 

Avsnitt 1 - Färghanteringens ABC

Komponenter i ett färghanteringssystem

Ett bildhanteringssystem kan bestå av enheter för att ta emot bilder eller ge ifrån sig bilder som exempelvis skanners, digitala kameror, bildskärmar och bläckstråleskrivare. Med ett sådant divergerande urval av olika apparatteknologier och begränsningar i färgomfång är det ofrånkomligt att de var för sig kommer att producera färgerna olika ( med andra ord färger är här apparatberoende). Detta kommer uppenbart att ge stora problem när man arbetar med dokument som kommer från olika apparater (sources=källor). Det kommer att bli ännu mer komplicerat när samma dokument skall exempelvis skrivas ut (i.e. output device). Därför är det viktigt med ett sätt som tillåter att färgdata reproduceras på ett förutbestämt sätt genom hela bildsystemet. Det är det som är avsikten med ett Färghanteringssystem/Color Management System (CMS).

Översättarens anm. Color Management System vilket på svenska ofta benämns färghanteringssystem. Färghanteringssystemet är en programvara i operativsystemet som med hänsyn tagen till profiler för bildläsare, bildskäm, skrivare och tryck automatiskt utjämnar färgerna hos bilder så att de bättre överensstämmer med originalen. ColorSync som följer med operativsystemet till Macintosh och ICM som ingår i Windows är de två vanligaste färghanteringssystemen.

Ett färghanteringssystem består av 3 grundläggande delar, nämligen -

  • En apparatberoende färgrymd - som oftast kallas Arbets or Referens rymd.

  • ICC-profiler för varje apparat (t.ex. en skivare, skanner, digitalkamera, osv.) som på ett noggrant sätt beskriver enhetens unika färgkarakteristik. Används av färghanteringssystemet (CMS) i datorn för att ge bättre färgåtergivning.

  • En Färghanteringsmodul/Color Matching Module (CMM) Kallas också för färgmotor. Ett specifikt program i färghanteringssystemet som utför konverteringar mellan systemets enheter med hjälp av respektive enhets ICC-profil.

Färgnummer, deras innebörd samt ICC profiler

En digital bild består vanligtvis av flera miljoner pixlar, som var och en representeras av ett numeriskt värde. Värdet som tilldelas varje pixel kommer att beskriva många egenskaper, men  i denna beskrivning är det färgvärdena eller blandning (e.g. RGB värden) som vi är mest intresserade av. Som jag nämnt tidigare, så kommer, hur pixlar med identiska värden upplevs, ofta att skilja sig, då varje apparat har sitt unika sätt att översätta färg "värden" eller "nummer" till visuell färg. ICC-profilernas uppgifter är att avvikelser, som beror på de brett skilda färgkarakteristikerna för varje enhet, känns igen (är identifierade) av färghanteringssystemet. Om vi istället skulle ha pratat om språk istället för färger så skulle ICC-profilen varit synonymt med ett översättningslexikon.

Apparatprofiler finns i två grundformer, d.v.s. Ingångs/Input och Utgångs/Output. En Ingångsprofil kan beskriva färgkarakteristiken för en skanner eller digitalkamera. Ingångs-profiler kallas även för envägs då de representerar "ursprungskällan". Av uppenbara skäl kan vi aldrig konvertera ett dokument (en bild) till färgrymden för vår skanner eller digitalkamera. Utgångs-profiler, å andra sidan, är tvåvägs. Det betyder att vi kan konvertera från dem och till dem . Exempelvis kan vi konvertera ett dokument med en inbäddad bildskärms profil till ett dokument som har en färgprofil som beskriver en skrivare eller tvärt om

Dagens film- och flatbäddsskanners för konsumenter han nu sedan några år tillbaka varit ICC hanterade. Tillverkarna har här ofta valt sRGB som sin förvalda arbetsrymd. Detta är egentligen en oriktig benämning då sRGB inte är färgrymd för apparater.. (Clearly, these vendors are doing some work behind the scenes so as to keep things simple for the user, which isn't necessarily as wise as it might first appear.) Arbetsrymden sRGB betraktas vanligtvis inte som den bästa arbetsrymden för högkvalitativ bildhantering, speciellt inte när man behöver skriva ut bilden på en skrivare eller skanna in en bilden från en film. För att komma runt detta problem ger en del tillverkare användaren möjlighet att välja från ett begränsat urval av alternativ. Exempelvis Epson levererar, tillsammans med sina fotoskrivare, standard (generic) profiler. Även om dessa i många fall accepteras och användes är de sällan så noggranna som användarna skulle önska. I vilket fall som helst så blir dessa ICC-profiler bättre för varje skrivargeneration. Som regel behöver man helst ha en skräddarsydd profil för varje apparat om man skall ha verklig noggrann färgmatchning. Dessa ICC-profiler kan skapas professionellt eller så kan man köpa sin egen profiltillämpning.

  • Översättarens anm.: Man skulle kunna sammanfatta digital färghantering enligt följande:

    * bilden är uppbyggd av siffror ;
    * siffrorna hänvisar till en specifik profil;
    * profilen är den referens som ger siffrorna en betydelse (dvs. färgen);
    * när bilden flyttas från en enhet till en annan (från källan/source till målrymden/destination) kommer    referensen också att ändras;
    * i detta fall blir det nödvändigt att ändra siffrorna så att innebörden (dvs. färgen) förblir oförändrad.

    Den senare förfarandet (att ändra numren) är den så kallade färgomvandlingen (som i själva verket är en omvandling av nummer) och som kan utföras på olika sätt. Antingen inom bildhanteringsprogrammet, eller (om målet är en skrivare) under själva utskriften), eller även inom själva skrivaren i sig. Omvandlingen utförs i själva verket av något slag av en liten mjukvara som brukar kallas för färgmotor.

    Profilerna och färgmotorn kan finnas tillgängliga i bildprogrammet eller i själva operativsystemet. I MacOS utförs färghanteringen av ColorSync medan den i Windowsversionerna utförs av ICM

Varför skall man överhuvudtaget bry sig om profiler och färghantering?

Även om färgkorrektion och färghantering inte är samma sak blandas de ofta ihop med varandra. Då speciellt när man är nybörjare som Photoshopanvändare. Att förklara skillnaden kan ofta leda till ännu mer förvirring men förhoppningsvis kan följande förklaring ge en del vägledning i ämnet

Vi har redan konstaterat att färgkarakteristikerna för det flesta apparater nog är unika för just den enskilda apparaten. Likaledes är det mycket sällsynt att de också är linjära ( d.v.s. R=G=B=Neutral). I bland säger man, om den senare egenskapen att apparaten " uppför sig dåligt" Bra exempel på detta är skanners och skrivare). Uppenbart skulle det därför vara extremt svårt att redigera ett dokument (t.ex. en bild) där en grupp med pixlar med värdena R=G=B=128 (d.v.s. grått) verkligen framträdde som påtagligt icke-neutrala. (Obviously, it would be extremely difficult to edit a document where a group of pixels with values of R=G=B=128 (i.e. grey) actually appeared on the monitor to be significantly non-neutral.) Under sådana omständigheter skulle färgkorrektion vara en verklig mardröm. För att komma runt dessa brister på överensstämmelse utför vi all vår redigering i färgrymder som " uppför sig bra " eller är oberoende av någon speciell enhet/apparat. I Photoshop kallas vanligtvis "en färgrymd som uppför sig bra & som en Arbetsrymd/Working Spaces och karakteriseras alltid av RGB-värden som är neutrala när alla tre värdena är lika stora. Dessa Apparatoberoende/ Device Independent uppför sig inte som och inte heller är de influerade av någon världslig enhet eller apparat. Så med avseende på detta kan man argumentera om Arbetsrymder/Working Spaces är baserade på syntetiska färgrymder.

Således har vi Apparatprofiler/Device Profiles och Arbetsrymdsprofiler/Working Space Profiles- hur påverkar de varandra??

Det första vi behöver förstå är, för att vilka färgprofiler som helst skall kunna vara användbar för färghanteringssystemet, så måste de vara anpassade med ICC standarden. I själva verket kommer du att se sådana profiler att åsyftas som bara ICC-profiler. I vilket fall som helst, utan hjälp av apparatprofiler kommer det att bli mycket svårt att översätta färgdata (RGB-numren) från en skanner eller digital kamera till Arbetsrymden/ Working Space. Troligen helt omöjligt. Likaså, utan hjälp av en noggrann mediaspecifik skrivarprofil (Övers. anm. Skrivaren kalibreras för ett specifikt papper) kommer översättningen från ArbetsrymdenWorking Space till färgrymden för en specifik skrivare att visa sig vara lika svårt. Vi behöver också en noggrann bildskärmsprofil för att vara säkra på att vad vi ser på bildskärmen är en sann återgivning av dokumentfärgerna.

Nedanstående flödesdiagram visar ett representativt bild-arbetsflöde. Dokumentet passerar mellan enheterna: från skannern/digitalkameran - till datorn - till bildskärmen - och skrivaren.

 

färghantering

Typiskt bildsystem

Således, den stora fördelen som ett färghanteringssystem erbjuder, är att förloppet av färgkorrektionen kan utföras med vetskapen om att originalobjeket återges på bildskärmen, via bilddokumentet, på ett så exakt sätt som möjligt och att den slutliga utskriften så noggrant som möjligt återger färgerna i dokumentet som visas på skärmen.

Documentspecifika färger

Liksom sina tidigare föregångare fortsätter Photoshop CS3 att använda dokumentspecifika färginställningar. I själva verket har den arbetsrymd som valts i dialogrutan för Färginställningar betydelse för endast 3 typer av dokument, nämligen: -

  1. Den förvalda (default) färgrymden för ett nytt dokument som skapas när man öppnar ett nytt dokument i Photoshop " File --> New "

  2. Existerande dokument utan en inbäddad ICC profil

  3. Importerade dokument utan en inbäddad ICC-profil (i.e. untagged documents), som kanske inkluderar inskannade dokument eller de som kommer från en digital kamera.

Med dokument/bild-specifika färger menas att det är dess ICC-profiler, som är inbäddade i dokumentet, som bestämmer hur det kommer att visas ( dvs. dess utseende) och inte Photoshops fördefinierade (default) Arbetsrymd. I Photoshop CS3 kan man ha flera dokument öppna samtidigt, var och en med sin egen unika Arbetsrymd, och var och en kommer att återges/visas på ett noggrant sätt. Detta förutsätter naturligtvis att man använder en noggrant kalibrerad och karakteriserad bildskärm

Avsnitt 2 -Bildskärmskalibrering och karakterisering

Bildskärmskalibrering och karakterisering (profilering) är troligen den viktigaste delen i ett arbetsflöde för färghantering. Så vad innebär kalibrering, varför är det så viktigt och varför skiljer det sig från karakterisering?

Kalibrering är en process där en enhet/apparat återförs till ett standardläge (t.ex. en färgtemperatur av 6500K och ett gammavärde på 2.2), medan karakterisering av bildskärmen är själva förloppet att bestämma hur bildskärmen kommer att återge eller hur den reproducerar färger. Vi karakteriserar bildskärmen genom att mäta hur den återger/visar kända färgvärden och sedan skapa en ICC-profil. Denna är helt enkelt en datafil som inkluderar en beskrivning av bildskärmens färghanteringskarakteristiker (dvs. dess gamut=färg/kulörprofil). Kalibreringsdatan kommer också att skrivas in i ICC-profilen. Som jag redan nämnt tidigare, så kommer Photoshop sedan att använda bildskärmsprofilen för att automatiskt optimera visningen av dokumenten/bilderna. Den gör detta genom att " on the fly" utföra konverteringen mellan din dokumentprofil (T.ex.ProPhoto RGB, Adobe RGB, sRGB, ColorMatch) och din bildskärmsprofil. Denna konvertering ändrar inget i själva dokumentet/bilden på något sätt. Endast dess utseende på skärmen.

Adobe slutade att skicka med Adobe Gamma tillsammans med Mac-versionen av Photoshop några versioner tillbaka, men behöll den för Windows. Mest för att det saknades ett mjukvarualternativ "Eftersom Apple Display Calibrator Assistant fortfarande installeras i System Preferences, upplevde Mac-användarna inget problem när Adobe Gamma inte längre fanns med. " Då Windows Vista inte fungerar så bra ihop med en del tilläggsprogram, typ Adobe Gamma, var det ofrånkomligt att Adobe skulle komma att lägga ner detta i Windowsversionenen av Photoshop. Så det kom egentligen inte som en överraskning att Adobe Gamma inte längre fanns med i Photoshop CS3 Adobe. Personligen tror jag inte Adobe någonsin kommer att leverera en kalibreringsfunktion till bildskärmen i Photoshop

Sedan är det också så att när man kalibrerar sin bildskärm via en mjukvara så använder man ögat för att bestämma ton- och färgskillnader i en serie av vita/gråa/svarta/färgbilder på skärmen.Det är ganska uppenbart att detta inte är den mest optimala metoden att mäta dessa skillnader. Därför är min rekommendation att använda nåett hårdvarubaserat system såsom the ColorVision SpyderPro, Xrite ColorMunki or Xrite i1 Display 2. A cheaper alternative, and one I have no experience of, is the PANTONE huey.

Översättarens anm. Själv använder jag en ColorVision Spyder 2 PRO Studio

Tip for Mac OS X users: a tutorial describing the process of calibrating a display with the Apple Display Calibrator Assistant can be found here.

Tips om var i datorn du hittar   ICC/ColorSync Profiler

Photoshop CS3 fungerar endast med Windows XP och Service Pack 2 eller Windows Vista på en PC plattform samt OSX 10.4.8 eller högre på en Mac plattform.

Profilplatser:- 

  • Windows XP och Vista - i undermappen som kallas Windows\system32\spool\drivers\color

  • Mac OSX - ColorSync profiler hittas oftast i antingen Library/ColorSync/Profiles eller mappen Users/~/Library/ColorSync/Profiles

Avsnitt 3 - Photoshop CS3 Färginställningar

Dialogrutan för Färginställningar är själva kontrollrummet för Photoshops färghanteringssystem och som för alla kontrollrum kan de vid första anblicken synas komplicerat. Om du redan använder Photoshop CS eller CS2 har du säkert redan konfigurerat Färginställningar för att passa dina egna behov och det är troligen bäst att du håller dig kvar vid dessa. Å andra sidan bör nya användare se till att dricka en stor kopp svart kaffe, kavla upp ärmarna, då det som nu kommer är inte alltid lätt att förstå och kan ta ett antal försök för att detta riktigt skall sjunka in.

Vare sig du använder Mac eller Windows  är utseendet och listan på alternativ inom dialogrutan för Färginställningar i all väsentlighet lika. Så börja med att öppna Färginställningar som du hittar längst ned mot botten under Edit menyn .

 

Photoshop CS3

Figur 1 - Photoshop CS3 Fördefinierade Färginställningar


    (Översättarens anmärkning:
  • 1. Obs! Förväxla inte färghantering med färgjustering och färgkorrigering. I ett färghanteringssystem korrigeras inte en bild som har sparats med ton- eller färgbalansproblem. Systemets syfte är att ge dig tillgång till en miljö där du tillförlitligt kan bedöma hur bilder kommer att se ut på den färdiga utskriften. I Photoshop används ett arbetsflöde för färghantering som är baserat på de konventioner som utvecklats av International Color Consortium (ICC). Följande komponenter och begrepp är viktiga delar i ett färghanterat arbetsflöde.

  • 2. Kommandot Färginställningar bestämmer inte bara hur Photoshop hanterar bilder på skärmen, utan också hur programmet läser inbäddade profiler. Här kan man göra alla de inställningar som påverkar hur Photoshop bearbetar kulörer. Att separera bilder med hjälp av ICC-profiler är idag det vanligaste sättet. Under Färghanteringsprincip talar du om på vilket sätt befintliga kulörer och profiler ska hanteras.

  • 3) Beträffande avancerat läge kan det vara bra att har den markerad under denna övning. Men när du är klar med färginställningarna se till att Perceptuell är markerat på snabbmenyn Återgivning. Avmarkera sedan Avancerat läge, klicka på OK och sätt aldrig din fot där igen.
  • 4) Inget kulörsystem uppfyller både att vara anpassat efter hur vi upplever kulörer och samtidigt vara fysikaliskt exakt. Läs gärna denna utmärkta informationsfolder. om färghantering i pdf-format från ColorCenter som du kan ladda hem här. Denna broschyr är en introduktion till färghanteringssystem och förklarar dess ökande betydelse i den grafiska branschen. (602Kb).)

Det första jag nu vill uppmärksamma dig på är den lilla rutan längst ner dialogrutan som heter Description. När du nu för musen över de olika rullgardinsmenyerna kommer du att se en kort men ändå informativ förklaring vad respektive meny gör. Notera också knappen Fler Alternativ/More Options. Bäst att du trycker på den nu då du då kommer att kunna se den kompletta dialogrutan för Färginställningar/Color Settings och inte bara den enklare versionen.

Den fördefinierade färginställningen för RGB beror på var du befinner dig men i huvudsak kommer du att finna antingen North America General Purpose 2 eller Europe General Purpose 2. Om du arbetar med dokument som mest skall användas för webben så är dessa inställningar helt OK. Skall dina dokument emellertid användas för tryck så är dessa inställningar långt från de mest ideala. Så om inte inställningarna General Purpose 2 är de mest ideala vilka är det då?

Jag skulle kunna svara på denna fråga genom att bara skriva "US eller Europe Prepress Defaults", men det skulle inte svara på frågan varför och inte heller vara helt rätt. Därför kommer jag att arbeta mig igenom varje sektion i dialogrutan för Color Settings , en efter en.

Den första rullgardinsmenyn heter Inställningar/Settings,och är en enkel rullgardinsmeny som listar fördefinierade Photoshopinställningar samt eventuella egna inställningar som du tidigare har sparat. Du behöver inte bry dig så mycket om dessa inställningar ännu.

 

Arbetsrymd

Figur 2

Arbetsrymd/Working Spaces

Nästa avsnitt (figur 3) kallas Arbetsrymd/Working Spaces, och som jag diskuterat tidigare så bestämmer de val man gör här vilka profiler för Arbetsrymd/Working Space som kommer att användas vid färghanteringen av dina dokument/bilder.

 

Working space

Figur 3 - Fördefinierade Arbetsrymdsprofiler

Det finns fyra olika slags Arbetsrymder i Photoshop: RGB, CMYK, Grå/Gray samt Punkt/Spot (occasionally called Modes because they appear under the Image>Mode menu). Eftersom konfigureringen av de övriga följer samma mönster kommer jag att koncentrera mig på RGB Arbetsrymd/Working Space.

Notera också att termen Arbetsrymd/Working Space inte skall förväxlas med Arbetsyta/Workspace vilket är Adobes sätt att beskriva layouten av alla paletter, Toolbox/Verktygslådan och övriga menyers placering.

RGB - Arbetsrymd

När man musklickar på rullgardinsmenyn för RGB får man upp en lista på olika valmöjligheter liknande den på figur 4 här nedanför. I detta exempel har jag valt Adobe RGB (1998) som RGB Arbetsrymd. Du kan också notera att den här finns tillsammans med fyra andra ArbetsrymderWorking Spaces. Historiskt har dessa varit de populäraste bland Photoshop-proffsen men ändå nödvändigtvis inte de bästa. Oftast kommer sRGB till användning hos användare som mest är intresserade av webbdesign medan ColorMatch RGB än gång i tiden var Mac-användarnas favoritrymd. Apple RGB är avsedd för Mac Webbdesign. Lägg nu märke till att ProPhoto RGB finns här. Tidigare hittade man den i den utökade listan av profiler. ProPhoto RGB har sedan ett par år tillbaka varit min (Ian Lyon) favorit bland arbetsrymder. Den är egentligen en mycket bred färgrymd som omsluter det totala området av färger du kan råka på. Av det skälet anses den numera vara den optimala färgrymden när din slutprodukt är avsedd för " dye-sub, inkjet photo printers or Hi-fi color.". Man skall dock vara medveten om att när man öppnar eller tittar på ett dokument som använder sig av denna färgrymd i ett program som inte tar hänsyn till ICC-profiler kan färgerna komma att se helt annorlunda ut än som de visas i Photoshop.

 

>Monitor RGB

Figur 4

Om du , i färginställningar, tittar alldeles ovanför de fem vanliga Färgrymderna hittar du alternativet Monitor/Bildskärms RGB, och om du jobbar i ett Mac-system ColorSync RGB. Monitor RGB är färgrymden för din bildskärm som skapats av ditt kalibreringsprogram eller kalibreringshårdvara. (Övers. anm. I mitt fall Spyder 2 från Colorvision). Vanligtvis är det ingen bra idé att använda denna färgprofil som din Arbetsrymd men det är ändå viktigt att den finns med i denna mapp.( Övers. anm. I mitt fall har kalibreringsmjukvaran automatiskt lagt profilen här efter utförd bildskärmskalibrering)

Det påstås ofta att Photoshop inte har något tydligt sätt att informera användaren om vilken bildskärmsprofil som i själva verket användes. Att man hittar sin bildskärmsprofil i just denna rullgardinsmeny RGB Working Space innebär att den dels finns och säkert också användes av bildskärmskortet, då det är här den letar efter en eventuell profil. Om Monitor RGB/Bildskärms-RGB mot förmodan skulle visa något annat än den profil du skapade under din bildskärmskalibrering är det nödvändigt du undersöker varför och gör erforderliga korrigeringar

Den verkliga listan på tillgängliga alternativ för att välja Arbetsrymder/Working Spaces kommer att skilja sig om du aktiverat More Options eller inte. Om du valt att aktivera More Options kommer listan på tillgängliga RGB-profiler att vara ganska omfattande.

CMYK - Working Space/Arbetsrymd

Bläckstråleskrivare från Epson, Canon och HP kräver RGB-data snarare än CMYK, vilket betyder att valet du gör för just denna Arbetsrymd inte kommer att ha någon påverkan på dessa skrivares utskrifter. Det är skälet till att jag låter det förinställda värdet US Web Coated (SWOP) v2 vara kvar. Om du också använder denna typ av bläckstråleskrivare kan du lugnt också göra detta.

Så, förutom listan på tillgängliga profiler, så skiljer sig inte sättet att välja CMYK Working Spacefrån att välja RGB. Återigen, om man har More Options aktiverat får man en mer omfattande lista av alternativ.

Grayscale - Working Space

Med Arbetsrymden för Gråskala får vi tillgång till två gammainställningar, en serie på fem förinställda dot gain curves, ColorSync Gray Work Space (Endast Mac ) samt möjligheten att skräddarsy punktförstoringen enligt våra egna behov. Gray Gamma 2.2 är troligen bästa valet för de flesta användare men experimentera gärna.

. (Översättarens anm. Min favoritinställning är också Gray Gamma 2.2.) Den är tillräckligt mörk för punktförstoringar på mer än 25 % och det betyder att den återspeglar verkliga utskriftsvillkor för vanliga gråskalebilder. Dessutom förutsäger den hur gråskalor visas på en vanlig PC-skärm).

Lägg också märke till, att om du väljer att använda Custom Gamma eller Dot Gain, kommer denna Arbetsrymd/Working Space att dyka upp i rullgardinsmenyn för Gray Working Space

En annan viktig sak som gäller Gråskala/Grayscale är att den inte är knuten till inställningar för CMYK! This is why some legacy grayscale documents might not look quite the same as they did in Photoshop 5.x (does anyone still use Photoshop 5?)

Dekorfärg (Spot) - Arbetsrymd

Rullgardinsmenyn för dekorfärg/Spot visar ungefär samma profiler som för gråskalan, fast nu avsedd för dekorfärg förstås. De alternativ vi hittar inkluderar en serie på fem förinställningar av Dot Gain alternativ samt möjlighet att också skräddarsy kurvan för Dot Gain om vi så skulle vilja. På skärmdumpen här nedanför visar att jag valt alternativet 20% Dot Gain som mitt förvalda värde.
( Översättarens anm.1 Ur skrivarperspektiv fungerar en dekorfärgsseparation som en extra gråskaleutskrift. Ange punktförstoringsvärdet som motsvarar din skrivare. Annars är punktförstoring 20 % ett bra alternativ

(Översättarens anmärkning 2: Till skillnad mot tidigare versioner av Photoshop stannar alla öppna profilbilder kvar i sina arbetsrymder/färgrymder, oavsett hur du ändrar inställningarna i dialogrutan "Färginställningar". Antag att du öppnar en bild i sRGB och sedan ändrar till Adobe RGB. Den öppnade bilden förblir oförändrad på skärmen. Om du vill att bilden skall byta arbetsområde/profil väljer du Bild-Läge - tilldela profil. Markera sedan alternativknappen Aktuell RGB. Eftersom pixlarnas färgvärden inte ändras med kommandot, Tilldela profil, visas de gamla pixlarna i det nya området. Innebär att färgerna kan ändras på skärmen. Det resulterar i det egendomliga förhållandet, att om du inte konverterar pixlarna så byts färgen, medan den inte byts om pixlarna ändras.)

Färghanteringsprinciper/Color Management Policies

Färghanteringsprinciper/Color Management Policies var en ny och mycket viktig egenskap som introducerades med Photoshop 3. Dess betydelse är lika viktig i CS4, och därför spenderar jag så mycket tid att förklara dess olika valmöjligheter. Figur 5 här nedanför visar den nya förinställda inställningarna. Dock döljer dessa en hel del viktig information.

(Översättarens anmärkning: De tre snabbmenyerna för Färghanteringsprincip (Colour Management Policies) avgör hur Photoshop reagerar när programmet försöker att öppna en bild vars inbäddade profiler inte stämmer med den aktiva färginställningen i ditt Photoshop program. Begreppet "bädda in " betyder bara att Photoshop lägger till en liten snutt kod i filen, som talar om var den senast redigerades.

 

Gråskala - Arbetsrymd

Figur 5

Gråskala - Arbetsrymd

Med Arbetsrymden för Gråskalafår vi tillgång till två gammainställningar, en serie på fem förinställda dot gain curves, the ColorSync Gray Work Space (Endast Mac ) samt möjligheten att skräddarsy punktförstoringen enligt våra egna behov. Gray Gamma 2.2 är troligen bästa valet för de flesta användare men experimentera gärna.

. (Översättarens anm. Min favoritinställning är också Gray Gamma 2.2.) Den är tillräckligt mörk för punktförstoringar på mer än 25 % och det betyder att den återspeglar verkliga utskriftsvillkor för vanliga gråskalebilder. Dessutom förutsäger den hur gråskalor visas på en vanlig PC-skärm).

 

Eget Gamma/Custom  Gamma

Figur 6

Var också uppmärksam på att om du väljer att använda Eget Gamma/Custom Gamma eller Egen Punktförstoring/Dot Gain så kommer detta att bli Arbetsrymden som du hittar i förteckningen under rullgardinsmenyn för Grå Arbetsrymd pop-up menu.

En mycket viktig punkt och som inte får förbises när det gäller Gråskalan är längre knuten till CMYK inställningen! Därför kan en del "legacy greyscale documents" kanske inte se exakt lika ut som de gjorde i Photoshop 5.x (undrar om någon verkligen använder Photoshop 5 fortfarande)

Dekorfärg (Spot) - Arbetsrymd

Rullgardinsmenyn för dekorfärg/Spot visar ungefär samma profiler som för gråskalan, fast nu avsedd för dekorfärg förstås. De alternativ vi hittar inkluderar en serie på fem förinställningar av Dot Gain alternativ samt möjlighet att också skräddarsy kurvan för Dot Gain om vi så skulle vilja. På skärmdumpen här nedanför visar att jag valt alternativet 20% Dot Gain som mitt förvalda värde.
( Översättarens anm.1 Ur skrivarperspektiv fungerar en dekorfärgsseparation som en extra gråskaleutskrift. Ange punktförstoringsvärdet som motsvarar din skrivare annars är punktförstoring 20 % ett bra alternativ

(Översättarens anmärkning 2: Till skillnad mot tidigare versioner av Photoshop stannar alla öppna profilbilder kvar i sina arbetsrymder/färgrymder, oavsett hur du ändrar inställningarna i dialogrutan "Färginställningar". Antag att du öppnar en bild i sRGB och sedan ändrar till Adobe RGB. Den öppnade bilden förblir oförändrad på skärmen. Om du vill att bilden skall byta arbetsområde/profil väljer du Bild-Läge - tilldela profil. Markera sedan alternativknappen Aktuell RGB. Eftersom pixlarnas färgvärden inte ändras med kommandot, Tilldela profil, visas de gamla pixlarna i det nya området. Innebär att färgerna kan ändras på skärmen. Det resulterar i det egendomliga förhållandet, att om du inte konverterar pixlarna så byts färgen, medan den inte byts om pixlarna ändras.)

 

Färghanteringsprinciper/Colour Management Policies

Figur 7

Färghanteringsprinciper/Colour Management Policies

Färghanteringsprinciper är ett nytt uttryck som introducerades i och med versionen av Adobe Photoshop 6.0. Lika viktig är detta i CS3 och därför spenderar jag så mycket tid att förklara dess olika valmöjligheter. Figur 8 här nedanför visar den nya förinställda inställningarna. Dock döljer dessa en hel del viktig information.

(Översättarens anmärkning: De tre snabbmenyerna för Färghanteringsprincip (Colour Management Policies) avgör hur Photoshop reagerar när programmet försöker att öppna en bild vars inbäddade profiler inte stämmer med den aktiva färginställningen i ditt Photoshop program. Begreppet "bädda in " betyder bara att Photoshop lägger till en liten snutt kod i filen, som talar om var den senast redigerades.

 

Photoshop CS3 Fördefinierade Färghanteringsprinciper/Default Color Management

Figur 8 - Photoshop CS3 Fördefinierade Färghanteringsprinciper/Default Color Management Policies

Genom alla de frågor jag fått om detta tror jag detta avsnitt är det som orsakar nya Photoshopanvändare den största svårigheten. Icke desto mindre, detta är en viktig aspekt av Photoshop som är bättre att förstå än negligera. Därför kommer nog förklaringen som jag ger här nedanför att uppfattas mycket ordrik.

Färghanteringsprinciperna är: -

(a) Av/Off

Enkelt uttryckt så garanterar Av/Off Policy att Photoshop gör så lite som möjligt när det handlar om ICC-profiler. I de flesta situationer är detta inte det mest ideala alternativet. Tvärtemot vad många tror är det verkligen inte patentlösningen för nybörjare som så många tror. Följande exempel kan ge dig en uppfattning om hur Photoshop uppför sig om man gör detta val.

  • Att välja Av/Off betyder att alla nya dokument/bilder kommer att skapas utan någon inbäddad ICC-profil. På samma sätt, när man sparar ett dem kommer de inte att innehålla någon inbäddad profil. Ofta kallas dokument som inte innehåller någon inbäddad ICC-profil "untagged" vilket undantagslöst betyder att färgerna kommer att se olika ut på olika bildskärmar. Även i olika program i samma dator. (Övers. anm.: Ett bra exempel på detta är om man, i en TV-affär har 5 olika TV-apparaters, som samtidigt visar samma program, så upplevs färgerna säkert olika i de 5 enskilda TV-apparaterna. Eller hur?)

  • Om man öppnar ett befintligt dokument, med en inbäddad profil som matchar den nuvarande Arbetsrymden kommer Photoshop att ta hänsyn till den profilen och denna profil kommer sedan att sparas i dokumentet (bäddas in) så snart man avslutat redigeringen av detsamma.

  • Vid Klistra in/Pasting är den förvalda standardfunktionen för färghanteringen mellan bilder/dokument att bevara färgnummren (pixel värdena i RGB) och inte utseendet. Detta betyder att ingen konvertering mellan färgsystemen kommer att ske och leder ofta till att den inklistade delen i bilden kommer att få en väsentlig skillnad i utseende jämfört med originalet.

  • Om man öppnar en bild, som har en inbäddad profil som inte matchar den arbetsrymd/färgsystem (Working Space) kommer, den inbyggda profilen att helt skalas bort från filen. Bilden kommer således att sparas utan någon inbäddad profil! Med denna policy kommer du att finna att i dialogruten Ask When Opening kryssrutan för Ej Matchande Profiler/Profile Mismatches inte är ifylld. Så en varning liknande den i figur 9 kommer att dyka upp

 

Bevara inbäddade profiler/Preserve Embedded Profiles (Fördefinierat)

Figur 9

Problemet med denna konfiguration är att användaren antingen accepterar vad Photoshop dikterar också inte öppna bilden överhuvud taget. Valmöjligheterna är således mycket begränsade. Att fylla i kryssrutan för Don't show again är vanligtvis accepterat som ett bra steg och kommer att se till att "du slipper detta tjat"

(b)Bevara inbäddade profiler/Preserve Embedded Profiles (Fördefinierat)

Vid de flesta tillfällen är detta det val jag föredrar bland de tre olika färghanteringsprinciperna då det erbjuder störst grad av flexibilitet. Följande bör ge dig en idé hur Photoshop CS3 uppför sig om man gjort detta val.

  • Att välja Bevara inbäddade Profiler/Preserve Embedded Profiles betyder att när du öppnar ett dokument/bild med en inbäddad ICC-profil som avviker från den nuvarande Arbetsrymden/Working Space, (som du valt i färginställningar) så kommer dokumentet med sin åtföljande profil att lämnas intakt. Likväl, trots att bilden och Photoshop inte längre är synkroniserade med varandra, kommer ändå förhandsvisningen av bilden att bli riktig. Om detta fortfarande inte är helt klart för dig hänvisar jag åter till förklaringen av dokumentspecifika bilder i avsnitt 1.

  • Om man öppnar en befintlig bild och dess ICC-profil matchar Photoshops aktuella Arbetsrymd så kommer Photoshop inte att vidta några åtgärder; bilden öppnas och sparas normalt.

  • Photoshops förinställda sätt att arbeta vid "Klistra in" , antingen en RGB-bild eller en gråskalebild är lite mer komplext; utseendet på den inklistrade bilden kommer att bevaras medan färgnummren kommer att ändras (pixelvärderna ändras). I fallet när det gäller CMYK är det färgnummren som kommer att bevaras för färgdata, inte utseendet.

  • Om bilden som öppnas eller importeras saknar en inbäddad ICC-profil (i.e. the image is untagged), så kommer Photoshop att använda sin förinställda Arbetsrymd vid såväl förhandsgranskningen av bilden som vid eventuell redigering. Dock kommer profilen INTE att sparas tillsammans med bilden när den slutligen sparas.

  • Att skapa ett nytt dokument med dessa policyinställningar betyder att den nuvarande Arbetsrymden kommer att användas för att redigera och förhandsvisa. Den tillhörande profilen (formatanvisningen) kommer eventuellt att bäddas in när man sparar. Dock kan den förvalda profilen för Arbetsrymden bli åsidosatt i dialogrutan Ny/New

(c) Konvertera till Arbetsrymd

Denna princip (färghanteringsprincip) uppför sig nästa på samma sätt som i Photoshop 5. Det är nog av detta skäl som en del Photoshop dinosaurier fortfarande använder detta alternativ som sin favorit. Det är faktiskt heller inget dåligt val men bör hanteras med försiktighet.

  • Om en befintlig bild, utan någon inbäddad profil, öppnas eller importeras till Photoshop så kommer den gällande Arbetsrymden/Working Space för att förhandsvisa eller vid redigering av bilden. Dock kommer ingen profil att bäddas in i bilden när man sedan sparar om den. (i.e. the resulting image will be untagged). (Övers. Anm: Tag (Asign) = Tilldela/Bädda in. Genom att tilldela/bädda in en färgprofil i bildfilen (förse den med formatanvisningar) anger man en definition på faktiska färgutseendet i bilden/dokumentet. Om man ändrar den inbäddade profilen ändras färgernas utseende. En slags översättningstabell hur siffrorna i pixlarna skall tydas

  • Om en befintlig bild eller dokument, som har en inbäddad ICC-profil (formatanvisning) som avviker från den nuvarande Arbetsrymden så kommer denna bild att bli konverterad till, och således också sparad i denna ArbetsrymdWorking Space. Om bilden och Arbetsrymden däremot matchar varandra gör Photoshop ingenting. Bilden öppnas och stängs normalt. utan en formatanvisning (embedded profile), öppnas eller importeras till Photoshop, så används den aktuella arbetsrymden vid redigering och förhandsvisning men när bilden sedan stängs bäddas ingen profil in. Nya bilder och dokument kommer att förhandsgranskas, redigerade och slutligen sparade i den nuvarande Arbetsrymden.

  • Slutligen, Photoshops förinställda sätt, när man klistrar en bild, är att omvandla/konvertera profilen och således bevarar utseendet på bilden. Emellertid kommer användaren först att få upp en dialogruta med ett alternativ om att inte omvandla den kopierade bilden. Således då bevara färgnummren för färgdata om den kopierade bilden inte skulle matcha målbilden.

Varningen som visas här nedan (figur 10) kommer att dyka upp om profilvarningen Fråga vid öppna/Ask When Opening inte har markerats för Ej Matchande Profiler/Profile Mismatches. Återigen, min tidigare kommentar om att Photoshop tvingar på oss sin vilja när det gäller åtgärder gäller även här. Det är värt att läsa texten och jämföra den med figur 9. .

Ej Matchande Profiler/Profile Mismatches

Figur 10

Vid första anblicken kan ovanstående varning verka vara så gott som exakt som den som visas för AV/OFF Policy, men det finns faktiskt en hårfin skillnad - dokumentet/bilden är konverterad till Working Space profilen hellre än att kasta bort den inbäddade profilen. Jämför texten på de två skärmdumparna (figur 9 and 10) om du tvekar om skillnaderna. Även nu kanske du skulle vilja kryssa i rutan för Don't show again för att varningen inte skall dyka upp i framtiden

Overriding the Default Policy Behaviour

Förra avsnitt handlade mycket om hur vårt val av Färghanteringsprincipen kom att bestämma det normala arbetssättet (default behavior) hos Photoshop CS3 under olika sätt att arbeta. Vi behöver dock inte alltid vara begränsade till dessa förvalda utgångsvärden. Ett mycket bättre val borde vara att konfigurerar Färghanteringssystemet (Colour Management Policies) på det sätt som visas på följande skärmdump.

 

Photoshop

Figur 11

Här kan vi se att var och en av kryssrutorna för Ej Matchande Profiler/Profile Mismatches och Saknade profiler/Missing Profiles markerats för Fråga vid öppna eller Fråga vid klistra in/Ask When Pasting as appropriate Basically, the three checkboxes associated with the profile warnings have the following impact on the Color Management Policies: -

(i)Ej Matchande Profiler: Fråga vid öppna/Profile Mismatches: Ask When Opening

När denna kryssruta är markerad har Photoshop instruerats att ge användaren en varning när en bild öppnas eller importeras har en inbäddad profil som inte matchar den nuvarande Arbetsrymden. Denna varning liknar mycket den i figur 12, och innehåller tre alternativ med förinställda inställningar som är beroende av den aktuella Färghanteringsprincip/ Color Management Policy som just då är i drift. Lägg märke till, att till skillnad från exemplet som visades tidigare, man nu har all nödvändig information till hands för att göra ett bra beslut. .

 

Color Management Policies in Photoshop CS3

Figur 12

Ovanstående exempel är förinställt för hur dialogrutan ser ut när Color Management Policy är inställd för Bevara inbäddade profiler/Preserve Embedded Profile. Användaren kan välja att lämna bilden som den är (förinställt) - Use the embedded profile),tillåter omvandling (Convert document's colors to the Working Space) eller skala bort den inbäddade profilen och stäng av färghantering (Discard the embedded profile). Hade färghanteringsprincipen i stället varit Convert to Working Space skulle dialgrutan sett nästan identisk ut förutom att Convert document's colors to Working Space hade varit inställt i förväg. I verkligheten är svaret på frågan, Hur vill du fortsätta?, redan besvarad när dialogrutan Embedded Profile Mismatch dyker upp. Hur som helst, om du skulle veta att detta svar är fel gör för Guds skull ett annat val. Om inte gå vidare och klicka OK.

Jag tror du håller med mig att varningen i figur 12 är mycket mer användarvänligt än det som dyker upp under liknande omständigheter när man inte kryssat i för Ask When Opening. Vid detta alternativ har man åtminstone möjligheten att tilldela en annan profil till bilden innan den öppnas.

(ii) Saknade profiler: Fråga vid öppna/Missing Profiles: Ask When Opening

Vid val av detta alternativ kommer Photoshop att presentera en varningsruta för användaren, när bilden som öppnas inte har någon inbäddad ICC-profil. Varningen kommer att se ut ungefär som följande (figur 13) och återigen innehålla tre alternativ. Det förinställda eller förvalda valen är beroende på den Färghanteringsprincip/Color Management Policy som för ögonblicket är i drift.

 

 Saknade profiler

Figur 13

Ovanstående exempel är förinställt för hur dialogrutan ser ut när man i Färghanteringsprinciperna gjort valet Bevara Inbäddade Profiler. Då ingen profil bäddats in vill Photoshop nu försöka tilldela sin egen förinställda Arbetsrymd till bilden. Ingen omvandling äger dock rum, endast tilldelning av Arbetsrymdsprofilen. (Assign simply tags/embeds and tells Photoshop what the meaning of the numbers are using that profile.) Ovanstående exempel är framtaget för att visa hur dialogrutan kommer att se ut när Färghanteringsprinciper/Color Management Policy är inställd på Bevara inbäddade profiler/Preserve Embedded Profile.

Den undre kryssrutan för Tilldela Profil/Assign Profile (och med den tillhörande kryssrutan konverterar till Arbetsrymden RGB/convert to working RGB) ikryssad är bästa valet om du vet ursprungsbildens sanna färgrymd och du vill visa bilden enligt fotografens intention i Photoshop. Typiskt nog, detta alternativ kommer att användas på bilder från digitalkameror eller liknande enheter som inte tilldelar (embed) bilden någon profil eller ger någon noggrann EXIF färgrymds information.

(iii) Klista in Ej matchande profiler: Fråga vid öppna/Paste Profile Mismatches: Ask When Opening

Figur 14 här nedanför visar hur varningsrutan för Paste Profile Mismatch/Klistra in profiler som saknas ser ut och som som dyker upp om färgrymden för de två bilderna inte stämmer överens.

 

Klistar in Ej matchande profiler

Figur 14

Var uppmärksam på att termerna bevara "färgåtergivning" och "färgnummer" är relaterade till målbilden och inte till källbilden.

De olika dialogrutorna som visats här ovanför är endast exempel på sådana som kan dyka upp när du öppnar eller importerar bilder som står i strid mot den definierade Färghanteringsprincipen. Jag tror dock att de textmeddelanden som finns i var och en, kommer att vara mer än tillräcklig för att förklara vad varje alternativ innebär och ge dig bra underlag att ta rätt beslut.

Konverteringsalternativ/Conversion Options

Detta avsnitt kan endast ses i dialogrutan för Färginställningar om användarna också aktiverat kryssrutan för Avancerat läge/More Options. Figur 15 visar denna del av dialogrutan för Färginställningar markerade med sina förinställda värden.

 

Konverteringsalternativ/Conversion Options

Figur 15

Motor/Engine: det är namnet på den motor, som användes för all färgrymdskonvertering. Om du inte har ett mycket bra skäl för att välja ett annat alternativ, så ändra INTE inställningen för Adobe ACE

ACE är den direkta motsvarigheten till den inbyggda motorn som användes av Photoshop 5. Windowsanvändare skall INTE vara frestade at välja ICM. Mac användare skall komma ihåg att ett annat val här åsidosätter valet som tidigare gjorts i inställningarna för ColorSync.

Återgivning/Intent: Denna rullgardinsmeny tillåter annars användaren att välja mellan fyra olika mappnings-alternativ, nämligen Perceptual, Mättnad/Saturation, Relativt färgläge/Relative Colorimetric och Absolut färgläge/Absolute Colorimetric. De flest användare kommer nog att välja mellan antingen standardinställningen Relativt färgläge eller Perceptual. En kort beskrivning av var och en under Beskrivning/Description längst ner på dialogrutan för färginställningar. Räcker inte detta finns utförligare förklaringar i hjälpfilerna

Översättarens anm.: Rendering Intents/Återgivning - perceptuell (visuell)
Förminskar hela färgomfånget så att alla färger får plats i den tryckbara rymden. Färger som ligger utanför flyttas in i det tryckbara omfånget. Färgvärdena förändras men färgbalansen och teckningen bibehålles. Metoden är att föredra när vanliga bilder separeras eftersom färgernas relativa förhållande till varandra bibehålls. Eftersom en människas öga är känsligare för förhållandet mellan färger än en specifik färgs våglängd, upplevs inte att färgerna i en bild förändrats.

Den kände pixelgurun Bruce Fraser ger en fullödig förklaring när det gäller de olika återgivningsalternativen och när man skall välja vad för att få bästa resultat.

i Läge Relativt färgläge/Relative Colorimetric är det bara dom källfärger som inte ryms i tonomfånget(" out of gamut" och som inte kan betraktas/skrivas ut noggrant inom mål-färgrymden) som kommer att mappas till närmaste färg inom mål-färgrymden. Övriga kommer att förbli opåverkade. Detta betyder att i det fall där en bild har många färger som inte finns i mål-färgrymden (out of gamut) så kommer utan tvekan relationen mellan bilderna att påverkas (efter omvandlingen förstås) Perceptual inställning ger en visuellt tilltalande återgivning, där det visuella förhållandet mellan källfärger bevaras. Används ofta för att återge breda tryckbara källbilder, där förhållandet mellan färger inuti och utanför måltryckbarheten är viktigare än att färgerna inuti måltryckbarheten matchas exakt. Med andra ord, I detta läge komprimeras (trycks ihop så att de rymd i den nya färgrymden) vissa färger till förmån för mjuka övergångar mellan färgerna). Det förinställda värdet för Photoshop och det allmänt rekommenderade inställningen är Relative Färgläge/Relative Colorimetric .

Använd Svartpunktskompensering/Use Black Point Compensation: denna bör du behålla quot; förkryssad". Svartpunktskompensering säkerställer att de mörkaste neutrala i källrymden mappas till de mörkaste neutrala i målrymden. I de flesta fall när man hoppar mellan inställningarna BPC ON or OFF kommer man inte att uppleva någon större skillnad i bildens utseende. Dock kan i del fall konverterade bilder se förskräckliga ut. Likaså när de skrivs ut om BPC är i läge AV/Off. Så viss försiktighet bör iakttagas med dessa inställningar.

Använd Gitter (8-bitars/kanalbilder/Dither (8-bit/channel images): precis som för Svartpunktskompenseringas bör denna behållas "förkryssad&. Beskrivningsrutan, längst ner i dialogrutan för Färginställningar (aktiveras genom att peka med musen på vad man vill ha information om) ger dig en bra uppfattning vad detta handlar om.

Avancerade kontroller/Advanced Controls

Liksom för Konverteringsalternativ, syns detta avsnitt i dialogrutan för Color Settings/Färginställningar endast om du markerat i "kryssrutan" för More Settings/Avancerat läge.. Figur 16 nedanför visar detta avsnitt av dialogrutan för Color Settings med sina försinställda värden.

 

Avancerade kontroller/Advanced Controls

Figur 16

En förklaring på vad var och en av de alternativ som finns för får du i rutan för Beskrivnings/Description och i hjälpfilerna. Samstämmighet råder om att lämna bägge inställningarna med sina förinställda värden dvs. utan att "Kryssa" i rutan. (left in thedefault Off condition.)

Alternativet Tunna ut bildskärmsfärger/Desaturate Monitor Color är nog det som kan orsaka de största problemen då denna inställning vill orsaka att bilden på skärmen blir successivt mindre mättad allt eftersom procentsatsen ökar. Ni som arbetar i MYCKET breda färgrymder kanske kan ha användning av denna möjlighet men för majoriteten av Photoshop användarna är det absolut bäst att Inte "kryssa" för denna ruta.

Spara nu dina egna inställda färginställningar/Saving Out Your Own Default Color Settings

Avslutningsvis kom ihåg att avsluta med att trycka på Spara/Save-knappen och ge dina inställningar ett Namn och en Beskrivning så att du kan hämta tillbaka dessa om du av någon anledning skulle vilja göra någon tillfällig ändring i framtiden. Du kan ha hur många olika inställningar du vill men bara en aktiv samtidigt, fast endast ett kan vara aktiverat för varje tillfälle. (För att lättare hålla reda på dom brukar jag själv alltid lägga till datum tillsammans med filnamnet)Figur 17 visar mina egna färginställningar. .

 

 Egna Inställda Färginställninga/Customised Color Settings Configuration

Figur 17 - Egna Inställda Färginställninga/Customised Color Settings Configuration

Om det är så att du använder Adobe Creative Suite 3 vill du säkert också att all färghantering som görs i andra program också passar bra ihop med Photoshop. För att underlätta detta för dig har Adobe i programmet Bridge (Edit menu > Creative Suite Color Settings) en möjlighet att kunna synkronisera färginställningarna för alla sina tillämpningar. Denna möjlighet finns dock endast tillgängligom du har Creative Suite 3 installerad och dessutom aktiverad.

Photoshop CS3 - Utskrift med Färghantering Print with Colour Management

Synchronise Creative Suite Color Settings

Figur 18 - Synchronise Creative Suite Color Settings

Section 4 - Soft Proofing

En av de mest vanliga Photoshopfrågorna är "varför matchar inte mina utskrifter det jag ser på min bildskärm" Vanligtvis beror det helt enkelt på alltför bristfällig kalibrering av bildskärmen, men det kan också lika gärna bero på att man har orealistiskt höga förväntningar på vad som kan skrivas ut.

Detta avsnitt kommer därför att berörad inställning som hänför sig egenskapen Soft Proof och förhoppningsvis kommer detta att ge svar på frågan här ovanför.Allt eftersom du arbetar dig igenom detta avsnitt kommer du att lägga märke till att jag inte har med några referenser till inställningar för några speciella skrivare. Detta hittar du i ett annan avsnitt jag skrivit. Nämligen "Photoshop CS3 - Managing Color When Printing".

" Översättarens anm. Snygga utskrifter kräver bra förarbete. För att få snygga färgutskrifter måste du göra rätt från början. Skit in - skit ut är en gammal sanning inom pre-pressbranschen. Detta gäller även när du vill skriva ut förstoringar från familjealbumet på din bläckstråleskrivare. Men med rätta kunskaper kan du få ett bättre resultat även om originalbilden inte skulle vara helt perfekt. "

Så vad är korrekturinställningar/Soft Proofing?

I huvudsak är korrekturläsning (soft proofing) inget annat än att helt enkelt använda din bildskärm som ett verktyg för att betrakta ditt utfallsprov. För att simulera en skrivarutskrift på din bildskärm. För att göra en noggrann korrekturläsning är man beroende av kvalitén och noggrannheten på sin bildskärmsprofil samt media profilen för varje skrivar/papperskvalitet/bläckkombination som du avser att korrekturläsa på skärmen. Att ställa in Photoshop för att göra korrekturläsning på skärmen görs via menyn för Visa/View > Proof Setup > Custom som visas här nedan.

 

Korrekturinställningar (Proof Setup)

Figur 19

Inställningar av Korrekturinställningar (Proof Setup) kommer endast att påverka den nuvarande eller "aktiva" bilden på ditt datorskrivbord. Så om du vill konfigurera din egen värden för de många alternativen i Korrekturinställning (a wise move) via menyn för EgenCustom skall du göra det UTAN (No) att ha någon bild öppen.Alternativt, om du har ett dokument öppnat, håll ned Alt/Option-tangenten för att aktivera Förinställnings-/Default- (i.e. Save proof profile)knappen i dialugrutan för Customise Proof Condition

De olika alternativen för korrekturläsning är:

  • ArbetsrymdCMYK - korrekturläser dokumentet med nuvarande arbetsrymden CMYK inställd i dialogrutan för Färginställningar/Color Settings

  • Working Cyan, Magenta, Yellow and Black Plate or Working CMY Plates -korrekturläs dokumentet genom att använda nuvarande arbetsrymden CMYK inställd i dialogrutan för Färginställningar/Color Settings .

  • Macintosh RGB och Windows RGB - korrekturläs dokumentet genom att använda standardprofilerna för Mac respektive Windows bildskärmsprofil (i.e. Apple RGB and sRGB respectively).

  • Monitor RGB - korrekturläs dokumentet genom att använda den aktuella bildskärmsprofilen. Om bilden ser dålig ut när du valt detta alternativ indikerar detta bara att din bildskärmsprofil är skadad och behöver återskapas som beskrevs i avsnitt 1.

Skärmdumpen här nedan visar en typisk bild på dialogrutan för Korrekturinställningar/Proof Setup i CS3. (i.e. Customise Proof Condition) I detta exempel visar jag de inställningar som behövs för att simulera Premium Glossy Photo Paper på en Epson R2400 inkjet fotoskrivare. Via denna dialogruta kommer du säkert enkelt att kunna välja, konfigurera och spara dina egna inställningar för att kunna korrekturläsa många olika typer av skrivarprofiler.

 

Image

Figur 20

Vi börjar arbetet med att välja Profile ur rullgardinsmenyn Device to Simulate.

I exemplet som visas här ovan har jag valt Epson-profilen för Premium Glossy papper (i.e. SPR2400 PremiumGlossy). I ditt fal kommer det att bli den profil för det media du avser att simulera på bildskärmen

Bevara RGB/CMYK nummren/Preserve RGB/CMYK Numbers

Detta alternativ finns endast tillgängligt när dokumentet/bilden och profilen är i synk, dvs. bägge är i RGB eller bägge är CMYK. Kryssar man i rutan för Bevara RGB/CMYK nummren/Preserve RGB/CMYK Numbers kommer det med största sannolikhet att bilden på skärmen kommer att se förskräcklig ut. Så gär inte misstaget att kryssa för detta alternativ.Egentligen vad vi gör är att simulera hur bilden/dokumentet kommer att se ut om det inte konverteras till den aktuella apparatprofilen.

Man använd något av dessa alternativ för att undersöka hur dokumentet kommer att skrivas ut om inte lämplig mediaprofil valts i dialogrutan för Urskrift med förhandsvisning/Print with Preview. I de flesta fall är det bäst att lämna denna kryssruta blank.

Återgivning /Rendering Intents

Återgivning är de inställningar som verkar att orsaka mest oreda. Vanligtvis är det värt ett försök att prova såväl

Relative Colorimetric som Perceptual.vanligtvis passar b>Relative Colorimetric oftas bäst men en del bilder med mycket mättade färger kan få en fördel med Perceptual.

Använd Svartpunktskompensering/Use Black Point Compensation

Jag beskrev tidigare Use Black Point Compensation när vi diskuterade färghanteringsmotorn (Color Matching Module, CMM) ICC-profiler. Vanligtvis är det bäst att låta kryssrutan här vara omarkerad.

Visningsalternativ ( på skärmen)/Display Options (On Screen)

Det finns här två alternativ (eller kryssrutor/checkboxes) som visas i detta avsnitt av dialogrutan för Customise Proof Condition. Den första Simulate Paper Color medger att man på skärmen kan simulera nyanser/shade/färger/color av vitt papper. Den andra: Simulate Black Ink medger dig att simulera, också på bildskärmen,det dynamiska området som definieras av mediaprofilen (t.ex. hur mörkt svart kommer att synas på det media/papper du trycker på). Lägg märke till att om du kryssar för Simulate Paper Color så kommer också Simulate Paper Color att bli förkryssad och dessutom tonas ut i grått. (betyder att du inte kan avmarkera den). Det är inte alla profiler som stödjer bägge dessa alternativ

Den resulterande bilden av denna korrekturläsning kan vid första anblick tyckas förbryllande. Med det menar jag att de flesta nyanserna i bilden kan tyckas komprimerade eller fått ett lite färgstick (t.ex. vitt får en lite blåaktig nyans). Detta kan ofta inträffa när man använder skrivarprofiler som skapats från profilmjukvara egentligen avsedd för skannrar. I sådan fall är det säkert bäst att inte ha alternativen för Simulate Paper Color and Black Ink ikryssade

För att spara "customised proof setup" väljer du helt enkelt knappen för Alt/Option+Save och ger din profil ett namn som klart anger vilken kombination av skrivare och media den skapats för. Namnet på en sparad profil kommer att dyka upp längst ner på listan och alldeled ovanför Monitor RGB (Figure 21 här nedanför). En uttömmande "tutorial" som beskriver tekniken för korrekturläsning via bildskärmen hittar du på denna länk: here

 

Hantering av dokumentfärgsrymd/ Managing the Document Color Spac

Figur 21

Section 5 -Hantering av dokumentfärgsrymd/ Managing the Document Color Space

När det gäller Kulörrymds (Colour Space) konvertering och inbäddning av profiler har inte mycket hänt i Photoshop CS3. För många nybörjare med Photoshop är det ändå problem med att förstå skillnaden mellan att bädda in en profil och konvertera till en profil.

Tilldela en profil/Assign Profile

Liksom för tidigare versioner av Photoshop når man kommandot för Tilldela Profil via menyn för Image > Mode som tillåter användaren att tilldela vilken ICC/ColorSync profil som helst till en bild. Kommandot är avsett för begränsatt antal tillämpningsområden, t.ex. dokument/bilder som importerats till Photoshop med hjälp av en s.k. Twain-modul eller ett skannerpaket utan möjlighet att därifrån bädda in en ICC-profil.

Det är viktigt att notera att när man tilldelar en profil så ändras man inget i sjäva dokumentet (t.ex.så kommer ingen ändring av RGB/CMYK-numren eller pixelvärdena att ske). Kommandot Tilldela profil/Assign Profile förser helt enkelt Photoshop med en beskrivning av den aktuella färgrymden i vilken du kommer att redigera och betrakta bilden i. Med andra ord, bildens utseende förändras eller uttryckt på ett annat sätt, profilen ger översättningstabell för de aktuella RGB/CMYK färgnumren.

 

Färghantera inte detta dokument/Don't Color Manage this Document

Figur 22

  • Alternativet Färghantera inte detta dokument/Don't Color Manage this Document: användes för att instruera Photoshop att ta bort en eventuell inbäddad profil. (sometimes referred to as untagging).

  • Alternativet Working RGB: tilldelar/tags bilden/dokumentet med den förinställda arbetsrymdsprofilen som är definierad i Färginställningar/Color Settings.

  • I rullgardinsmenyn för Profile: har du möjlighet att tilldela andra profiler än den i Arbetsrymd/Working Space förinställda profilen. I ovanstående exempel har jag valt att tilldela en egen profil till en Nikon scanner.

Andra möjliga användningsområden för Assign Profile kan också vara att ta bort en inbäddad profil (t.ex. att inte färghantera bilden/dokumentet över huvud taget. (i.e. don't color manage the document).

Konvertera till profil/Convert to Profile

Att Convert to Profile är i grund och botten en förbättrad version av det gamla hotoshop 5.0 Profile-to-Profile kommandot. Den stora skillnaden är att med Profile-to-Profile hade man möjligheten att definiera källfärgrymden ( ärgrymden bilden skapades i). I alla senare versioner av Photoshop, även då inkludera Photoshop CS3 kan detta inte utföras då källfärgrymden är fördefinierad och stängd. Enda möjligheten att kunna ändra källprofilen är via kommandot Tilldela profil/Assign Profile

 

 profilen Adobe RGB(1998)

Figur 23

Figure 23 här ovanför visar ett dokument med profilen Adobe RGB(1998) inbäddad (Källrymd/Source Space) som konverteras till sRGB (i.e.the Destination Space). Alltid när vi gör denna konvertering kommer det vara destinationsrymden som bäddas in i dokumentet när det sparas. Convert to Profile ändrar RGB/CMYK numren. ( dvs. pixel värdena) med avsikt på att bildens/dokumentets utseende bebehålls. Kryssrutan för Förhandsgranska/Preview ger användaren en möjlighet att jämföra konverteringen med eller utan Black Point Compensation, Dithering, och vilken som helst av de fyra återgivnings/rendering Intents. Möjligheten att förhandsgranska konverteringen är en riktig välsignelse och skall inte bortses ifrån, så använd den till din fördel.

Lägg också märke till skärmdumpen som visar Intent inställt påRelative Colorimetric.Detta var det förinställda Intent jag väljer när jag tidigare konfigurerade dialogrutan för Färginställningar/Color Settings. Dock, som med så många andra inställningar i Photoshop så är Intent lite "kinkig", vilket betyder att om jag skulle ändra till Perceptual så skulle, när jag nästa gång väljer Convert to Profile så kommer Intent att ställas in på Perceptual.

Avsnitt 6 - Utskrift/Printing

Översättarens anm. Printing in CS3: The inside scoop Kanske vi kan hoppas på att det blir enklare i framtiden att få en utskrift som liknar det man ser på sin skärm. I alla fall ger John Nack denna förhoppning här på sin blogg.

15 november 2007 finns en uppdatering, Photoshop 10.0.1 att ladda ner från Adobes hemsida. Denna uppdatering skall avsevärt förbättra utskriften frn Photoshop CS3

Nedanstående skärmdump visar de olika alternativen för färghantering/color management options. Även om en mer fullständig s.k. "tutorial" i ämnet - att skriva ut inifrån Photoshop, avhandlas här, kan det ändå vara värt att runda av detta dokument om färghantering med en kort översikt avseende den nya dialogrutan för Utskrift/Print som ger dig möjlighet att definiera såväl käll/source-färgrymden som mål/destination(target)-färgrymden tillsammans med Rendering Intents/Återgivning som användes för konverteringen mellan dessa två färgrymder.

 

Utskrift med förhandsvisning/Print with Preview

Figur 24 - Utskrift med förhandsvisning/Print with Preview

Även om du använt senare version av Photoshop och då kanske den senaste Photoshop CS2 kommer du genast att se att dialogrutan för Utskrift/Print genomgått en grundläggande omarbetningg. Vi har nu fått tillgång till en mer omfattande och en mycket annorlunda lista på olika alternativ. Du kan också notera att Färghantering/Color Management fortfarande dominerar bilden av denna dialogruta. Dock kan man nu i fönstret för förhandsvisning få fullständig tillgång till färghantering med möjlighet att också korrekturläsa/soft-proof bilder.  Hur som helst, för att göra det enkelt för oss kommer jag att fokusera endast på de inställningar som hamnar inom ytan för Utskrift/Print and Alternativ/Options i figur 24 här ovanför. Jag kommer också att ge en kort sammanfattning för varje valmöjlighet. Förhoppningsvis kommer detta att ge dig en bättre uppfattning om vilka kombinationer som är bäst lämpade för en speciell arbetsuppgift för skrivaren.

Utskrift:

  • Dokument/Bilder: anger den ICC-profil som bäddats in eller tilldelats källdokumentet/source document. Exemplet som visas i figur 24 visar ProPhoto RGB men kan vara vilken som helst av användaren specificerat alternativ (t.ex. sRGB, Adobe RGB (1998, ColorMatch) Om dokumentet redan har konverterats till en skrivar/media-profil med hjälp av kommandot Convert to Profile så kommer den printerns färgrymdsprofil att hittas här.

  • Korrektur/Proof: Detta fält exponerar sig normalt som (Profile: N/A). Så snart det är aktiverat via radio-knappen instrueras Photoshop att konvertera/convert dokumentet i farten från dokumentets källfärgrymd to ICC-profilen som visas i en parentes ( Övers. anm. I min Photoshop CS3 eng. vers. får jag profilen jag ställt in i Färghantering tidigare, nämligen Euroscale unccoated v2) Du kan bara komma åt att ändra destinationsprofilen inifrån dialogrutan för Proof Setup (see: Photoshop View menu). Notera att enda gången du någonsin kan behöva detta alternativ är om du tänker göra Hard Proofs eller Match Prints (i.e. emulating another printer such as a press). Det är varför jag inte avser att mer i detalj gå in på detta arbetsföde.

Options:

  • Färghantering/Color Handling  - det är från denna rullgardinsmeny man väljer den metod när det gäller färghantering man föredrar vid utskrift från Photoshop CS3. Genom att tillämpa detta tillvägagångssätt har Adobe separerat the workflow aspects of  printing from the media choices. It was first adopted in CS2, and the theory at the time was that it would be a lot more intuitive. However,  I'm not so sure that it actually achieved this. Anyway, there are still four different color handling options, but the names used by CS3 are slightly different  from CS2. Also note that each has its own associated preset configuration within the Print dialog thereby helping the user avoid erroneous settings.

  1. Skrivaren hanterar färger/Printer Manage Colors - I detta val instruerar Photoshop skrivaren att utföra konverteringen mellan färgrymden för dokumentet och den färgrymd som skrivarfabrikanten valt här. Photoshop kommer inte att ändra (konvertera) dokumentet/bilden när man gjort detta val. Detta är det lämpligaste alternativet när man inte har en ICC mediaprofil för sin särskilda skrivar/media kombination.

  2. Photoshop hanterar färger/Photoshop Manages Colors - I detta val kommer Photoshop att konvertera dokumentet till den skrivar/mediaprofil du valt i rullgardinsmenyn Printer Profile. Många bordskrivare har idag försetts med ett antal standardutförande av mediaprofiler. Fast mycket noggrannare utskrifter får man om man skaffat sig en skräddarsydd profil. (Övers. Anm.: Som jag gjort till min gamla Canon i865 till ett pris av ca. 900:-) För att detta alternativ skall fungera riktigt måste man se till att man stängs av färghanteringen i skrivarens dialogruta för skrivarrutinen/printer driver. .

  3. Separationer/Separations - Detta alternativ används vid tryck av CMYK-bilder där varje kanal hanteras separat. Om ditt dokument befinner sig i RGB kommer detta alternativ att gråas ut.

  4. Ingen färghantering/No Color Management - Med ett viktigt undantag så är detta alternativ likartat med Skrivaren hanterar färger/Printer Manage Colors - som redan beskrivits här ovanför. Skillnaden är att för detta alternativ kommer inte Photoshop att instruera skrivaren att ändra till att konvertera dokumentet. Detta alternativ är avsett för speciella fall såsom att skriva ut skräddarsydda målprofiler som fodrar att färghanteringen för dokumentet stängs av såväl i Photoshop som för skrivaren.

  • Skrivarprofiler/Printer Profile - som namnet anger är det från denna rullgardinsmeny du väljer den ICC-profil som är associerad med den skrivar/mediakombination du kommer att använda. Rullgardinsmenyn kommer endast att vara tillgänglig när Photoshop Manages Colors har valts i rullgardinsmenyn Färghantering/Color Handling. Som förinställt värde kommer den att visa dokumentets färgrymd så se till att du inte glömmer att välja lämplig skrivar/media profil innan du trycket på Skrivut/Print-knappen

  • Återgivning/Rendering Intent and Svartpunktskompensering/Black Point Compensation - återigen, beroende på vad du valt i Färghantering/Color Handling så kommer en eller båda av dessa inställningar att gråas ut. Oavsätt om det gråas ut eller ej så kommer det flesta fotoskivare/desktop photo printers (bläckstråle/inkjets) att ignorera dessa två inställningar när man valt Printer Manages Colors från rullgardinsmenyn Färghantering/Color Handling. ´

  • Inställning Korrektur/Proof Setup - denna rullgardinsmeny är förinställd på att gråas ut och kommer endast att vara aktiv när radioknappen Proof har valts. Som tidigare nämnst här ovan användes detta alternativ när man skall simulera eller göra korrekturläsning på annat än skrivare, t.ex. tryckpress. Simulera papperfärg/Simulate Paper Color och Simulate Black Ink arbetar på samma sätt som de gör i dialogrutan för Customize Proof Condition som beskrivits i avsnitt 5 här ovanför. Det är ändå viktigt att notera att de är knutna till utskrift av Korrektur/Proof så förvänta dig inte att de finns tillgängliga när man valt Document.

  • Beskrivning/Description - detta är ett användbart tillägg till dialogrutan för Utskrift/Print i den bemärkelsen att den ger en kort förklaring av varje inställning och alternativ. Själva beskrivningen i sig triggas när man för musen över de olika knapparna och rullgardinsmenyerna (t.ex. Färghantering/Color Handling, Rendering Intent/Återgivning, Svartpunktskompensering/Black Point Compensation, etc).

Match Print Colors Det sista jag skulle vilja peka på är både nytt och mycket välkommet. Förbockningssrutan för Match Print Colors som du hittar lite undanstoppad längst ner i dialogrutan för Utskrift/Print Med denna ruta aktiverad kommer bildrutan för Förhandsvisning/Preview att återge ett korrektur av dokumentet/bilden som en liten skärmbild. Förhandsvisningen i dialogrutan för Utskrift/Print är nu färghanterad (Whoopee!).

Avsnitt 7 - Spara Dokumenter/Saving Documents

Spara som/Save As

Återigen, medan att spara ditt dokument egentligen inte har något direkt att göra med färghantering så kommer det ändå upp en hel mängd användbar information i dialogrutan för Spara som/Save As. Krysssrutan för Inbäddad progil/Embed Profile är mycket viktig och kommer att spegla ditt val av Färghanteringsprinciper/Color Management Policy vilket vi diskuterat tidigare. Lägg märke till att dialogrutan även ger oss information om vilken profil som som kommer att bäddas in.

Skärmdumpen här nedanför (figur 25) visar hur dialogrutan ser ut i ett Windows XP system; för Mac OSX versionen ser rutan lite annorlunda ut men funktionerna är desamma.

 

Photoshop

Figur 25

De andra alternativen för spara visas i dialogrutan som är assosierad med Layers, Alpha Channels, Annotations, etc. Återigen kan du här välja att avmarkera dem och på så sätt få en bild utan lager, etc. Egenskapen Spara som em kopia/Save As a Copy är förbockad som standard så snart du avmarkerat Layers; detta hindrar dig från att råka ut för massa onödigt och hårt arbete.

Förhoppningsvis har materialet som presenterat i denna översikt varit till hjälp och gett en bättre förståelse på Adobe's synsätt när det gäller färghanterig i Photoshop CS3. På internet finns sedan väldigt mycket material att finna i detta ämne. En sökning på google.com" med nyckelorden Färghantering       eller       Color Management är allt som behövs

När vi ändå diskuterar ämnet Color Management vill jag gärna nämna boken "Color Management for Photographers" av Andrew Rodney (aka as the Digital Dog). Denna bok ger fullödig information, tips och tricks samt många lektioner/tutorials i ämnet. Boken är visserligen skriven innan CS3 men bör inte betyda så mycket då väldigt lite ändrats i just detta ämne förutom att arbetssättet för Utskrift/Print ändrats sedan CS2. Boken kan införskaffas från Amazon

 

 

© 2007 Ian Lyons All Rights Reserved