Autokorrigera färgerna i dina fotografier,
med hjälp av Photoshop, i tre snabba steg!
Out of Gamut: Don't Underestimate Photoshop's Auto Color
Imaging professionals tend to veer away from Photoshop's overly simplistic automatic color-correction tools. But version 7's Auto Color mode is a horse of a different color, if you know how to use it. By Bruce Fraser.
Translation into the Swedish language during December 2003 by Lars Ekdahl
Bland alla godbitarna i Adobe Photoshop 7 så kanske det blev så att du har missat Auto Color helt och hållet. Eller du kanske har valt detta kommando från Image/Bild --> Adjustments/Justerings-menyn och funnit att detta kommando gav dig en tämligen charmlös, kall, kontrastrik bild. Du bestämde dig då att detta hjälpmedel var lika användbar som alla andra automatiska justeringsverktygen -- vilka man tyvärr måste säga att de inte är speciellt användbara. I sitt mest automatiska läge är det nog så att Auto Color är en besvikelse. Om du däremot gräver dig lite djupare i dess möjligheter, kommer du att upptäcka att med lite mer arbete blir det plötsligt ett kraftfullt verktyg du kan använda till dina första korrigeringar -- kalla det då hellre för " Halvautomatisk "Auto Color.""
Confessions of a Latter-Day John Henry
Jag har alltid i grunden varit skeptisk till alla funktioner, av typ "auto-av- någonting", när det gäller att arbeta med bilder --- automatisk korrigering kanske kan vara något för amatörer och nybörjare men har ingen plats i en professionell miljö. Jag har alltid också varit av den uppfattningen att jag själv kunde utföra ett arbete såväl bättre som snabbare än någonsin en algoritm kunde göra. Och det är också så att de autokorrigeringar som fanns i tidigare versioner av Photoshop var av typ bildförstörare --- Auto-Levels verkade vara konstruerade till att förstöra highlights/högdagrar och shadow/skuggor, samtidigt som dom introducerade kraftiga färgstick, medan Aotocontrast själv kämpade med att förstöra highlights/högdagrar och shadow/skuggor samtidigt som det såg till att bevara de eventuellt färgsstick som redan fanns.
Figur 1: Access Auto Color Correction Options from the Levels or Curves dialog box.
Här kan du komma att råka på ett första litet hinder. Om du inte först vidtar vissa åtgärder kommer, när du trycker på Option/Alternativknappen, dialogrutan för Autoleveles/Automatiska nivåer alltid att automatiskt öppnas. Vad som är ännu värre är att alternativen för avsnittet Algorithms/Algoritmer har en hel annan, om än beskrivande text än motsvarande menykommandon. Här kommer den hemliga avkodningen:
- "Enhance Monochrome Contrast" är det samma som Auto Contrast.
- "Enhance Per Channel Contrast" är det samma som Auto Levels
- "Find Dark and Light Colors" är det samma som Auto Color.
Så det första man nu, först måste göra, är att se till att den förinställda dialogrutan (som skall dyka upp när man trycker på Option/Alternativ) kommer att bli "Auto Color" i stället för "Auto Levels" -- detta behöver man dock bara göra en gång. Välj "Find Dark and Light Colors," (bry dig inte om än så länge vad detta kommer att göra med bilden -- du kommer att upphäva (undo) detta så fort som du stängt dialogrutan för Levels/Nivåer) och markera kryssrutan för "Snap Neutral Midtones".
Klicka sedan på kryssrutan för "Save as defaults" som visas i bild 2.
Målet med detta steg är helt enkelt att se till att när man trycker på Option/Alternativ-knappen, så får man får upp dialogrutan för alternativet "Auto Color Correction". Klicka nu på OK för att stänga dialogrutan Levels/Nivåer (eller bara tryck på Enter-tangenten på tangentbordet två gånger). Tryck sedan omedelbart på "Undo" för att ångra den eventuella förstörelse standardinställningen åstadkommit med din bild.
Nu är du äntligen klar för att börja använda Auto Color på bilder. Dialogrutan för "Auto Color Correction Options" möjliggör att du kan justera ett flertal parametrar men själv skruvar jag endast på tre av justeringsalternativen: highlight percentage/Högdagerprocenten, the shadow clipping percentage, the neutral midtone target color/målfärger. Allt i nämnd ordning. Den förinställda procentsatsen för clipping/---0.50% för såväl skuggor som högdager--- ger en känsla av att man återvänder till en gången tid där typ digitalkameror/skannrar gav betydligt mer brus än dagens motsvarigheter. För de flesta bilder är detta en alldeles för hög inställning som tenderar att krita ut högdagar/blow out highlights och sota igen/block-up detaljteckningen i skuggpartierna. De neutrala mellantonerna har här angetts till ett standarvärde av RGB 128, vilket ofta resulterar i en ganska kall färgbalans. I mitt eget arbete hamnar jag,I de flesta fall, till slut med att höja värdet för det röda en aning och sänka värdet för det blåa motsvarande mycket.
Översättarens anm. "En digital bilds teoretiska tonomfång är tydligt inringat - från 0 till 255 där 0 är svart och 255 vitt, Där går gränserna för det digitala originalet.
Eftersom det inte går att utöka den maximala tonskalan, kan man ägna sin energi åt att se till att bilderna, på bästa sätt, utnyttjar det tonomfång som står till buds. Det sker oftast när bilden dels innehåller partier som är helt svarta, alltså tonvärde 0, dels partier som är helt vita med tonvärde 255. Samtidigt som man vill använda alla tillgängliga toner för att ge bilden djup anses det traditionellt att endast små ytor i bilden bör vara helt vita respektive helt svarta.
Om stora ytor av bilden ligger i yttersta kanten av tonskalan talar man om utkritade respektive igensotade partier. I de delarna av bilden kan man inte se några detaljer.
Det är dock lämpligt att ta de här tumreglerna med en nypa salt. Verkligheten låter sig inte fångas i formler så lätt. Det finns gott om motiv som bör utnyttja bara en begränsad del av tonomfånget, till exempel ett landskap i dimma (se bild längst ner på denna länksida) eller en betongvägg.......
Luckorna i tonskalan är en styggelse, i varje fall om de är många. Men hur mycket de egentligen skadar bilden beror mycket på motivet. Vissa motiv som innehåller mycket mjuka övergångar mellan olika partier kräver en rik tonskala för att det inte ska uppstå taggigheter eller bandningar. Andra motiv, som kanske är skarpa och detaljrika, kan klara sig bra även med en begränsad tonskala.
Det finns faktiskt sätt att få tillbaka toner som försvunnit vid bildbehandlingen. Man kan till exempel förminska bilden. När man gör detta beräknas tonvärdet för varje "ny" pixel som ett medelvärde av flera intilliggande "gamla"pixlar. Tonskalan blir hel igen..... "Citat från Lätt att justera bildens tonomfång av Göran Segeholm
Sida 1 av 3 