Ställ in rätt färgbalans
Som hjälp för att bestämma färgstick som finns i en bild kan man använda Info-paletten som du exempelvis placerar i övre högra hörnet där den inte kommer att skymma din bild du skall jobba med. RGB-värdena i info-paletten har värden mellan 0 och 255 där 0= inget ljus alls. Alltså svart och 255 maximalt ljus.
1. Öppna nu dialogrutan Bild/Ställ in/Färgbalans och placera dialogrutan så att den heller inte skymmer din bild. Leta nu rätt på en mörk del av bilden, som skall vara neutralt svart eller mörkgrå 
2. Du ser då värdena för R, G och B. Om tonen är helt neutral skall alla tre värdena var så gott som identiska, eller högst 3 steg ifrån varandra. I detta exempel har skuggorna för mycket rött som kompenseras genom att dra det övre reglaget från rött mot cyan. De tre värdena ligger nu inom toleransen, 19,15,19.
3. Gå nu vidare till högdager och gör samma sak. 
I detta exempel använder jag den lilla vita fläcken ovanför vänstra hörnet av kuben (tärningen). För mycket rött här också som jag justerar på motsvarande sätt så att de tre värdena i
inforutan har så lika värden som möjligt
4. Nu återstår att balansera mellantonerna. Försök hitta något i mellangrått i bilden som skall vara helt neutralt, utan färg. 
" Oskarp mask" som gäller.Dock finns det här två skolor. En säger "öka skärpan i skannerns mjukvara" den andra säger " skärp inte upp bilden förrän det sista du gör i Photoshop". Jag gör oftast enligt det sista.
Filtrets princip är att söka efter konturer i bilden, skapa en oskarp omgivning kring dessa och sedan förstärka själva konturerna. Hela tiden i en mycket liten skala på några pixlar när. Det finns tre parametrar för att kontrollera filtrets effekt
1. Mängd bestämmer hur mycket konturerna skall förstärkas. En tumregel är att ju fler pixlar bilden innehåller desto högre ska styrkan vara. Bäst är att göra en visuell bedömning tills man hittar lämplig nivå.
2. Radien bestämmer hur breda "dikena" skall vara, d v s hur brett området ska vara där skärpan minskas för att konturen ska framträda tydligare.
Tumregel för bilder för webben är 1 till max 2.0
Skall du trycka bilderna och dom skall ses på ett större avstånd skall du lägga på mer skärpa . Radien= betraktningsavståndet
(tum) gånger upplösningen (ppi) x 0,0004.
Således ska du ha en radie på 7,2 för en 300 ppi bild som betraktas på 60 tums avstånd.
3. Tröskelvärdet bestämmer hur stor skillnaden i pixelvärden måsta vara för att uppskärpning skall ske? Du skall endast skärpa delar på bilden som har stor kontrast! Brukar ha tröskelvärden mellan 1 och 10 lite beroende på hur mycket brus jag fått från
skannern och hur tydligt kornstorleken på filen framträdet i bilden. Pröva dig gärna fram här också.
Så har ställde jag in filtret för bilden jag jobbat med men det är beroende på såväl smak som vilken skanner man har. Betyder att du bör experimentera och använd möjligheten att avmarkera och markera rutan för Förhandsvisa 
Anm.: Ett annat alternativ är att skärpa bilden två gånger för att få en jämnare övergång. Till exempel, istället för att använda en mäng på 120%, en pixelradie på 1,2 och ett tröskelvärde på 9 en gång kan du använda 60%, 1,2 som radie samt tröskelvärdet 9
(Att förstå vad som händer när man skärper upp en bild, dock på engelska.
Skall man däremot trycka bilden blir det plötsligt andra värden: Normal bildskärpa för ett
offsettryck med 150 linjers raster är följande:
Mängd: 200-225%, ljusa bilder och korniga bilder kräver lägre värde. Mörka bilder och detaljrika bilder kräver mer.
Radie: 1,5 pixlar är normalt, aldrig över 2,5
Tröskel: 7-8 nivåer, gryniga bilder kan kräva 35 i extremfall
För offset kan man med andra ord skärpa mer än vad man tror. Detta beror på att punkten i tryck inte blir helt skarp, något diffus om man kollar i lupp. Sedan beror det ju på pappret också. Ett obestruket papper kräver mer skärpa än ett silk/gloss papper. Tumregeln är att börjar det bränna ut i konturerna har man skärpt för mycket. Alla bilder är dock unika och bör behandlas därefter. En grovkorning bild kräver högre tröskelvärde än en
finkornig.
Bilden för skärmvisning är det däremot bara att avgöra själv vad man tycker ser bra ut.
Du kan välja om du vill göra färgjusteringar i ett vanligt lager eller i ett justeringslager . Om du gör färgjusteringar i ett vanligt lager, ändrar du pixlarna permanent i det lagret och varje gång man ändrar något i bilden försämras bildkvalitén en aning. Om du gör ändringar i ett justeringslager i Photoshop, finns dina ändringar endast i det justeringslagret och inga pixlar förändras. Du kan samtidigt göra justeringar i flera lager på en gång.
Effekten blir som om du betraktar de synliga lagren genom de ovanpåliggande justeringslagren. flera overheadfilmer som ligger över bilden) Detta låter dig experimentera med färg och nyansjusteringar utan att permanent förändra några pixlar i bilden. Du kan till och med begränsa justeringarna till en del av bilden genom att måla på justeringslagrets mask.
För att således slippa justera kontrasten i Nivåer och färgerna i Färgbalans flera gånger innan resultatet blir det önskade är det således lämpligt att använda justeringslager. I lagerpalettens meny välj Nytt justeringslager. Ange sedan om det skall vara Nivåer eller Färgbalans.
Sedan arbetar du som ovan.
Anm.: Tycker du som jag att bakgrunden är lite för orolig? Det är ganska lätt i detta fall att antingen byta ut den eller göra bakgrunden suddig. I båda fallen är bäst att jobba med en lagermask
Här kan fördjupa dina kunskaper ytterligare när det gäller "Färgkorrigering av fotografier i Photoshop skriven av pixelgurun Bruce Fraser" !
Uppdaterades sista gången den 4 augusti år 2003 Copyright 2004-2005 Lars Ekdahl