Vad betyder begreppen dpi, lpi och ppi ?

Copyright Lars Ekdahl
© 2004-

Övriga Tips & Tricks digitala bilder

| Arbetsrymder - Kulörrymder | Begreppen dpi, lpi och ppi | Bilders storlek och upplösning | Bitdjup |review and utvärdering av ColorVision Spyder 2 PRO Studio | En teoretisk redogörelse om olika RGB arbetsrymder/färgrymder | Brusreducering på bästa och enklaste sätt | FocalBlade Reviewverktyg för skärpning av bilder |Filstorlek och upplösning | Utvärdering av BreezeBrowser | Förbättra bildkvalitén 1. |Förbättra bildkvalitén 2. | färgrymder |Autokorrigera färger på ett fotografi i Photoshop 7/ |Korrekturläsning på skärmen | Minnesstorlek på dina inskannade bilder |Ny PhotoShop CS6 färghanteringssystem | PhotoShop 7 färghanteringssystem || Photoshop CS färghanteringssystem | Photoshop 7 & CS och Färghantering vid utskrift | Photoshop CS 3 Färghantering |Photoshop CS4 färghantering | Ordlista |sepia toning av fotografi |Gör om ditt färgkort till ett svartvitt |Skanning och upplösning | Skärpa bilden via lagermask |Skärpa bilden via FocalBlade plug-in | Skärpningsverktyget PK Sharpener plug-in | Ta bort röda ögon| |kalibrera bidskärmen |Utvärdering av Lightroom 2 |Utvärdering av Lightroom 3 Ny|Utvärdering av Lightroom 5

dpi
Bilden med tillstånd från MacWorld
ppilpi
Blandar du som jag, ihop begreppen dpi, lpi och ppi ibland?
Även för de mer rutinerade inom bildbehandling, kan det vara svårt ibland att hålla isär begreppen. Speciellt då man läser en specifikation på en skanner där man egentligen felaktigt anger upplösningen i dpi (t.ex. 1200x2400 dpi för Epson Perfection1240U)
  1. DPI står för Dots Per Inch, lpi står för Lines Per Inch och ppi står för Pixels Per Inch.
    Dpi är ett mått som anger upplösningen på en skrivare eller fotosättare. Detta är ett mått på hur många punkter som ryms inom en tum. När det gäller bläckstråleskrivare använder tillverkarna också dpi för att beskriva upplösningen då i stort sätt alla tillverkare använder en rastreringsteknik där alla punkter inte är lika stora. (t.ex. Epson Stylus color 989 har en så kallad Variable-Sized Droplet-teknik som utnyttjar olika droppstorlekar. Små droppar till mindre detaljer och större droppar till stora ytor som kräver mera färg.)
    De flesta fotografer gör exempelvis sina utskrifter nu förtiden på bläckstråleskrivare typ Epson/Canon fotoskrivare. Dessa skrivare typ modell Epson 870/1270/2000p och benämns lite missvisande för 1440 dpi-skrivare. Det menas egentligen att dom är kapabla att placera så många punkter per tum på pappret. Dock behöver dessa skrivare 6 olika bläck för att skapa en färgbild. Så varje individuell pixel som återges i utskriften kommer att utgöras av ett antal, interpolerade och hopfogade, färgpunkter. Dessa består av ett eller flera eller av alla sex bläcken. Det är av detta skäl man behöver fler punkter på skrivare än du har pixlar i din bild. 5-10 punkter per pixel. Lite beroende på vilken skrivare man har

  2. Lpi användes för att beskriva linjetätheten eller upplösningen på en dia, påsiktsbild eller i en tryckprocess. Lpi beskriver hur många punktlinjer som ryms inom varje linjär tum. Vilka värden som är möjliga bestäms av tryckpressen och papperet som användes.

    Ett tydliggörande exempel är att man i dagspress använder en linjetäthet eller rastertäthet på 85-100 lpi, broschyrer och reklamblad trycks normalt med 133-150 lpi. I magasin-
    tidningar ligger linjetätheten på 150- 175 lpi medan det i konstböcker och andra högkvalitativa produkter användes 175-250 linjers täthet. För att veta hur hög upplösning en bild skall ha använder man tumregeln att bilden måste ha en upplösning per tum som är dubblett så stor som den rastertäthet som bilden skall tryckas med (samplingsfaktor)


    (Vid konventionell rastrering är det alltid samma avstånd mellan intilliggande rastreringspunkts centrum. Det betyder att det får plats ett visst antal rastreringspunkter på en viss sträcka. Ju fler rastreringspunkter det får plats, desto mindre är de och desto högre är rastertätheten. Ju högre rastertäthet desto bättre detaljåtergivning i bilden, men desto högre krav ställs på papperskvalitet och tryckprocessen)

  3. ppi däremot, används för att beskriva upplösningen på en bildläsare eller bildskärm. Ppi talar om för oss hur många pixlar eller bildskärmspunkter som får plats inom en tum.
    Begreppet ppi användes här när det gäller upplösning eftersom en bildläsare/skanner inte registrerar punkter utan pixlar och en bildskärm visar pixlar och inte punkter.( Min egen bildskärm är via videokortet inställd på att visa 1024x768 pixlar i bredd och höjd)


  4. Anm.: En digital bildfil har inga DPI förrän den skrivs ut. En bildfil har en storlek(1600x1200, 640x480, 2048x1536) men inte DPI eller PPI.

    DPI/PPI användes inte förrän man försöker skriva ut bilden. Om man exempelvis skulle vilja skriva ut en bild vid 300 dpi måste man veta vilken storlek bilden skall skrivas med. En 4 tum x 6 tums utskrift vid 300 dpi är 1200x1800 pixlar stor (4x300 gånger 6x300). En 8x10 är 2400x3000 vid 300dpi men endast 1600x2000 vid 200dpi. Se även min förklaring om detta samband.