Varför har man olika färgrymder (kulörrymder)?

Copyright Lars Ekdahl
© 2004-

Övriga Tips & Tricks digitala bilder

| Arbetsrymder - Kulörrymder | Begreppen dpi, lpi och ppi | Bilders storlek och upplösning | Bitdjup |review and utvärdering av ColorVision Spyder 2 PRO Studio | En teoretisk redogörelse om olika RGB arbetsrymder/färgrymder | Brusreducering på bästa och enklaste sätt | FocalBlade Reviewverktyg för skärpning av bilder |Filstorlek och upplösning | Utvärdering av BreezeBrowser | Förbättra bildkvalitén 1. |Förbättra bildkvalitén 2. | färgrymder |Autokorrigera färger på ett fotografi i Photoshop 7/ |Korrekturläsning på skärmen | Minnesstorlek på dina inskannade bilder |Ny PhotoShop CS6 färghanteringssystem | PhotoShop 7 färghanteringssystem || Photoshop CS färghanteringssystem | Photoshop 7 & CS och Färghantering vid utskrift | Photoshop CS 3 Färghantering |Photoshop CS4 färghantering | Ordlista |sepia toning av fotografi |Gör om ditt färgkort till ett svartvitt |Skanning och upplösning | Skärpa bilden via lagermask |Skärpa bilden via FocalBlade plug-in | Skärpningsverktyget PK Sharpener plug-in | Ta bort röda ögon| |kalibrera bidskärmen |Utvärdering av Lightroom 2 |Utvärdering av Lightroom 3 Ny|Utvärdering av Lightroom 5

  
Färgmodeller: Jämförande färgrymder (kulörrymder)


Ett färgomfång är det intervall av färger som kan visas eller skrivas ut i ett färgsystem. Det spekrum av färger som det mänskliga ögat kan kan uppfatta är större än färgomfånget i någon av färgmodellerna.

På grund av rena fysiska skillnader hur olika enheter producerar färger har varje skanner, bildskärm och skrivare olika Färgomfång (på engelska gamut) , som dom kan framställa. Färgrymden för RGB kan endast visa ungefär 70 % av de färger som kan uppfattas. Färgrymden för CMYK är mycket mindre och återger endast 20% av upplevda färger. Färgrymden som uppnås med förblandade tryckfärger (såsom Pantone Matching System) är också mindre än färgrymden för RGB. Notera att det finns många PMS färger som inte har motsvarigheter i färgrymden för CMYK.

"En bildskärm, som arbetar med helt andra primärfärger än tryckpressen, kan återge ett stort antal färger som inte alls går att trycka. De färger där mättnad och ljushet samtidigt är mycket höga kan bara visas på skärmen. För att beskriva en enhets färgomfång brukar man rita upp färgrymdens begränsningslinje i ett CIE-diagram av något slag. Egentligen är färgrymden tredimensionell, men eftersom det är svårt att rita så brukar man nöja sig med att visa färgrymdens projektion i två dimensioner." Citerat ur den utmärkta boken, Bättre bilder i tryck, av Mattias Nyman.

färgrymd

Eftersom tredimensionella system är svåra att företälla sig brukar CIE-konen normaliseras (x+y+z=1) och ritas om till ett tvådimensionelt system, CIE xy. Det kallas då för ett kromaticitetsdiagram och här är det sedan relativt enkelt att se olika enhetrs förmåga att återge färger

I kromaticitetsdiagrammet är det också mycket enkelt att att teoretiskt visa vilka färger ett additativt RGB-system kan återge. Exempel på additativa RGB-system är skrivare och RGB-filformat där varje färgnyans är en blandning av rött, grönt och blått.

Nedanstående figur visar ett exempel på färgrymderna från två olika enheter, projicerade på Y-x rymden. Den stora kulörta ytan visar vilka färger som det mänskliga ögat kan uppfatta. Bägge enheterna producerar mindre än det totala möjliga färgomfånget och skrivarens färgrymd är begränsad till ett betydande mindre område än färgrymden för RGB. Problemet som illustreras med nedanstående figur är att visa samma bild på båda enheterna med ett minimum av missanpassning. Lösningen på problemet är att få färgerna i bilden att matchar varandra bra genom att använda olika profiler för de två enheterna. T.ex. kalibrera sin bildskärm med en Colorvision Spyder och sin bläckstråleskrivare från företag typ cathysprofiles.com , drycreekphoto.com Från den senare köpte jag profilen till min Canon i865.

färgrymder

(Anm: Orden kulörrymd/färgrymd får i Sverige lite slarvigt ofta beskriva egenskaperna hos såväl filformat som egenskaperna för digitala och analoga system. Typ skrivare och bildskärmar. Detta medför problem för oss, eftersom vi måste kunna skilja mellan olika tekniska enheters färgbeskrivningsförmåga och egenskaperna hos olika matematiska baserade färgsystem.
         På engelska är det lättare att hålla isär begreppen. Där använder man working space för att beskriva olika filformats färgbeskrivningsstandarder (vilket förstås inbegriper gränserna för färgåtergivning) , medan olika analoga och digitala systems kulöromfång betecknas med ordet gamut . Alltså översätter jag Gamut till Kulörrymd


Följande citat av Bruce Fraser är tänkvärt
"No working space will, by itself, magically make your prints match your monitor, or your monitor match your original. To match up your colors, you need to use the appropriate ICC color profiles for your capture device, your output device, and your monitor, to convert the data going into or out of the working space. The working space is simply a safe place for your data to live as you take it from capture to output."


En mycket bra information om RGB Färgrymder för alla som älskar tränga in djupare i teorin om saker och ting!
En bra sajt som visar en 3D jämförelser mellan olika färgrymder hittar du på ICCView Du kan välja mellan olika arbetsrymder, skrivprofiler eller Monitor CRT. T.ex. jämföra AdobeRGB och sRGB. Då ser man hur mycket mindre den senare är. Du kan även ladda ner din skrivarprofil och jämföra med arbetsrymden bilden finns i.
Anm. Har du inte en VRML-plugin för att kunna titta på 3D-bilden, kan du ladda ner en från samma sajt.

Vad är färg? Varför behövs Color Management? Du hittar mer information på fargrymd.htm

Tillbaka

Uppdaterad den 2 augusti, år 2016