Olika kulörsystem.Vad är kulörer? Kulörer existerar faktiskt inte annat än i vårt huvud.

Inget kulörsystem uppfyller både att var anpassat efter hur vi upplever kulörer och samtidigt vara fysikaliskt exakt. CIE-systemen är exakta, men svåra att relatera till. NCS är lätta att använda, men inte lika exakta. RGB och CMYK är någorlunda exakta, men inte alls anpassade efter vår upplevelseförmåga. PMS kulöblandningar och benämningar har ingen kopling toll kulörers utseende.

Bilden visar hur stora arbetsrymder (färgrymder eller också kallat kulörrymder) man kan uppnå med olika medier)

Anm: Orden kulörrymd/färgrymd får i Sverige lite slarvigt ofta beskriva egenskaperna hos såväl filformat som egenskaperna för digitala och analoga system. Typ skrivare och bildskärmar. Detta medför problem för oss, eftersom vi måste kunna skilja mellan olika tekniska enheters färgbeskrivningsförmåga och egenskaperna hos olika matematiska baserade färgsystem.
På engelska är det lättare att hålla isär begreppen. Där använder man working space för att beskriva olika filformats färgbeskrivningsstandarder(vilket förstås inbegriper gränserna för färgåtergivning) , medan olika analoga och digitala systems kulöromfång betecknas med ordet gamut . Alltså översätter jag Gamut till Kulörrymd

Olika kulörsystem har olika kulörrymder, det vill säga omfattningen av kulörer som teoretiskt kan skapas med ett visst kulörsystem. Ju större kulörrymd desto fler kulörer kan man skapa i just det systemet. Dock finns det inget kulörsystem som motsvarar hela det synliga spektrumet. De d kulörsystemen är:

Olika kulörsystem

Ytors kulörer

Ögat och kulörer

Att blanda kulörer

Kulörsystem

RGB

CMYK

Flerfärgsseparation

Nyans, Mättnad, Intensitet-NMI

PMS

CIE

NCS

Olika kulörsystem

Vad är kulörer? Kulörer finns egentligem inte på annat ställe än i våra huvuden. Det uppstår när ögat uppfattar ljus med olika frekvens.För att en färgupplevelse skall komma till stånd så är det många faktorer som inverkar. Det behövs ljus, i ett nattsvart rum upplever vi inga färger, dessutom upplever vi oftast färger genom att föremål reflekterar ljus. Hur man uppfattar kulörer är individuellt.Man kan tala till och med tala om olika grader av färgblindhet. Detta gäller speciellt hur man upplever skillnaden melln röda och gröna toner. Ytors kulörer När vitt ljus faller mot en yta reflekteras bara en del av kulörerna tillbaka mot ögat. Övriga absorberas av ytan. Den blandning av våglängder som reflekteras av ytan uppfattas av ögat som ytans kulör. Ögat och kulörer Ögat kan uppfatta många fler kulörer än vad man kan åstakomma i fyrfärgstryck, ungefär 10 miljoner I själva verket är ögat olika känsligt i olika områden. Det beryder att i verkligheten att ögats uppfattning är logaritmiskt. Att blanda kulörer På bildskärmar använder man tre ljuskällor - en röd, en blå och en grön - med vars hjälp man kan återge alla andra kulörer. Att blanda ljus som har olika kulörer kallas för additativ färgblandning. Kulörsystem "Illustration hämtad ur Grafisk Kokbok, använd med tillstånd." Inget kulörsystem uppfyller både att var anpassat efter hur vi upplever kulörer och samtidigt vara fysikaliskt exakt. CIE-systemen är exakta, men svåra att relatera till. NCS är lätta att använda, men inte lika exakta. RGB och CMYK är någorlunda exakta, men inte alls anpassade efter vår upplevelseförmåga. PMS kulöblandningar och benämningar har ingen kopling toll kulörers utseende. "Illustration hämtad ur Grafisk Kokbok, använd med tillstånd." Bilden visar hur stora arbetsrymder (färgrymder eller också kallat kulörrymder) man kan uppnå med olika medier) Anm: Orden kulörrymd/färgrymd får i Sverige lite slarvigt ofta beskriva egenskaperna hos såväl filformat som egenskaperna för digitala och analoga system. Typ skrivare och bildskärmar. Detta medför problem för oss, eftersom vi måste kunna skilja mellan olika tekniska enheters färgbeskrivningsförmåga och egenskaperna hos olika matematiska baserade färgsystem. På engelska är det lättare att hålla isär begreppen. Där använder man working space för att beskriva olika filformats färgbeskrivningsstandarder(vilket förstås inbegriper gränserna för färgåtergivning) , medan olika analoga och digitala systems kulöromfång betecknas med ordet gamut . Alltså översätter jag Gamut till Kulörrymd För att vara säker på att få exakt samma kulörer vid olika tillfällen och för att kunna kommunicera kulörer finns ett antal olika system med vars hjälp man kan ange och beskriva dessa. Olika kulörsystem har olika kulörrymder, det vill säga omfattningen av kulörer som teoretiskt kan skapas med ett visst kulörsystem. Ju större kulörrymd desto fler kulörer kan man skapa i just det systemet. Dock finns det inget kulörsystem som motsvarar hela det synliga spektrumet. De d kulörsystemen är: RGB; CMYK flerfärgsseparationer NMI PMS CIE NCS RGB "Illustration hämtad ur Grafisk Kokbok, använd med tillstånd." RGB har större färgrymd än CMYK. Diagrammet i sin helhet representerar ögats känslighetsområde. Dess tre hörn utgörs av ögats tappar som är känsliga för rött, grönt och blått. "RGB Rött, Grönt och Blått" är ett additativt kulörsystem som används för digitala bilder och för visning på skärm.Männsikans öga är känsligt för rött. blått och grönt ljus. Genom att kombinera dessa 3 färger kan alla andra färger representeras.Denna sortens färgblandning kallas för additiv (eller optisk) dvs de tre färgerna läggs ihop för att skapa alla övriga färger. Kulörerna anges på ett tydligt sätt med intensitetsvärden för respektive delkulör, till exempel r=255, G=0 och B=0 som är en varmröd kulör, men säger egentligen ingenting om hur ögat uppfattar den. CMYK CMYK kommer av delfärgerna Cyan, Magenta, Yellow och Black ( cyan, magenta,gul och svart). Vid tryckning använder man subtraktiva kulörsystem. Kulörer definieras som procentuella blandningar av CMYK-värden, exempelvis C=0%, M=100%, Y=100%, K=0%, en varmröd kulör, men säger liksom i RGB-systemet, ingenting om hur ögat uppfattar dem. Flerfärgsseparation På samma sätt som en digital RGB-bild separeras till en CMYK kan man separera den till fler än fyra kulörfärger för att få en större färgrymd. Det vanligaste är sexfärgsseparationer där man använder en grön och en orange kulör utöver CMYK. Detta gör att man kan få en bättre kulöråtergivning av bilden Nyans, Mättnad, Intensitet-NMI NMI är ett kulörsystem som liknar ögats sätt att uppfatta kulörer vilket gör det enkelt att arbeta med kulörer i datorn. På engelska finns många varianter på modellens namn: HSV- Hue Saturation Value, eller HLS eller HSB ( där L står för luminence och B för brightness). V, L och B - alla tre beskriver samma sak - ljushet. Systemet är ett bra sätt för datorn att arbeta med kulörer på och utgör samtidigt en enkel tankemodell. PMS PMS, Pantone Matching System, är det vanligaste referenssystemet för färgnyanser av dekorfärger. Systemet bygger på blandningar av nio olika färger som valts ut efter deras användbarhet, som i sin tur kan blandas till olika PMS-nyanser genom att PMS-namn eller nummer anges. Kulörerna är indelade efter ett siffersystem som gör det enkelt att välja, men av vilket det inte på något sätt framgår vilken kulör man talar om. Systemet användes främst för dekorfärger i tryck och innebär att du får rätt färg vid utskriften även om den kanske inte ser rätt ut på bildskärmen CIE Commision Internationale dÉclairage, CIE, internationella belysningskommisionen, har skapat detta kulörsystem. Systemet utgår från omfattande försök i början av 30-talet i vilka man undersökte hur människor uppfattade kulörer. Man fann att det mänskliga kulörseendet kan beskrivas i tre känslighetskurvor -tristimulusvärden. Dessa kan sedan, kombinerade med ljusets egenskaper och de kulörer i ljuset, som en belyst yta kan reflektera, användas för att mycket exakt ange kulören hos den ytan. NCS För att undvika missförstånd när det gäller olika färger så togs det 1979 fram ett färgsystem NCS - som infördes som internationell standard. NCS systemet tog ca 20 år att utveckla , är ett logiskt färgsystem som bygger på hur människan ser färg. Med NCS kan alla tänkbara ytfärger beskrivas och ges entydiga NCS-beteckningar. De sex rena färgerna, som är grunden för människans inbyggda förmåga att karakterisera olika färger, är vitt W, svart S, gult Y, rött R, blått B och grönt G - de sex elementarfärgerna. NCS färgbeteckningar grundar sig på hur mycket en viss färg ser ut att likna dessa sex elementarfärger. Anm: Vill du lära dig mer om färglära digitala bilder rekommenderar jag starkt att köpa boken -GRAFISK KOKBOK: Guiden till grafisk produktion

Källa: Grafisk kokbok