Hur ställer man bäst in värden i inställningarna för färghantering i Photoshop CS4

Copyright Lars Ekdahl
© 2004-2012

Övriga Tips & Tricks digitala bilder

| Arbetsrymder - Kulörrymder | Begreppen dpi, lpi och ppi | Bilders storlek och upplösning | Bitdjup |review and utvärdering av ColorVision Spyder 2 PRO Studio | En teoretisk redogörelse om olika RGB arbetsrymder/färgrymder | Brusreducering på bästa och enklaste sätt | FocalBlade Reviewverktyg för skärpning av bilder |Filstorlek och upplösning | Utvärdering av BreezeBrowser | Förbättra bildkvalitén 1. |Förbättra bildkvalitén 2. | färgrymder |Autokorrigera färger på ett fotografi i Photoshop 7/ |Korrekturläsning på skärmen | Minnesstorlek på dina inskannade bilder |Ny PhotoShop CS6 färghanteringssystem | PhotoShop 7 färghanteringssystem || Photoshop CS färghanteringssystem | Photoshop 7 & CS och Färghantering vid utskrift | Photoshop CS 3 Färghantering |Photoshop CS4 färghantering | Ordlista |sepia toning av fotografi |Gör om ditt färgkort till ett svartvitt |Skanning och upplösning | Skärpa bilden via lagermask |Skärpa bilden via FocalBlade plug-in | Skärpningsverktyget PK Sharpener plug-in | Ta bort röda ögon| |kalibrera bidskärmen |Utvärdering av Lightroom 2 |Utvärdering av Lightroom 3 Ny|Utvärdering av Lightroom 5

 

 
Logo Logo

A Computer Darkroom Essay

Translation into the Swedish language during April 2009 by Lars Ekdahl from the original document by permission of the author.Anm: En motsvarande genomgång för Photoshop CS3 kan du hitta här


Det är svårt att riktigt fatta att jag hållit på att skriva exempelinstruktioner om färghantering i Photoshop från det att version 5.0 lanserades redan år 1998. På den tiden var ICC-profiler, färgrymder och kalibreringsmjukvaror något helt nytt för de flesta användare av Photoshop. Detta betydde att det mesta som skrevs i ämnet snabbt blev uppmärksammade. Så man borde ju tycka att de tidigare sex versionerna skulle räcka .

Photoshop CS4 och då speciellt användargränssnittet har under senare år genomgått en hel del omfattande förändringar. Dock kan man nog ändå säga att färghanteringen såväl i utseende som hur man upplever den fortfarande mycket liknar den som man upplevde i CS2 och CS3. I själva verket upplever jag själv dem så lika att jag länge tvekade om jag verkligen skulle publicera denna CS4 versionen av färghantering. I vilket fall som helst så har jag böjt mig för trycket och uppdaterat CS3-versionen för att återspegla de få förändringar som skett i CS4.

Avsnitt 1 - Färghanteringens ABC -

Komponenter i ett färghanteringssystem

Ett bildhanteringssystem kan bestå av enheter för att ta emot bilder eller ge ifrån sig bilder som exempelvis skanners, digitala kameror, bildskärmar och bläckstråleskrivare. Med ett sådant divergerande urval av olika apparatteknologier och begränsningar i färgomfång är det ofrånkomligt att de var för sig kommer att producera färgerna olika ( med andra ord färger är här apparatberoende). Detta kommer uppenbart att ge stora problem när man arbetar med dokument som kommer från olika apparater (sources=källor). Det kommer att bli ännu mer komplicerat när samma dokument också skall skrivas ut (i.e. output device). Därför är det viktigt med ett sätt som tillåter att färgdata reproduceras på ett förutbestämt sätt genom hela bildsystemet. Det är det som är avsikten med ett Färghanteringssystem/Color Management System (CMS).

Översättarens anm. Color Management System vilket på svenska ofta benämns färghanteringssystem. Färghanteringssystemet är en programvara i operativsystemet som med hänsyn tagen till profiler för bildläsare, bildskärm, skrivare och tryck automatiskt utjämnar färgerna hos bilder så att de bättre överensstämmer med originalen. ColorSync som följer med operativsystemet till Macintosh och ICM som ingår i Windows är de två vanligaste färghanteringssystemen.

Ett färghanteringssystem består av 3 grundläggande delar, nämligen -

  • En apparatberoende färgrymd - som oftast kallas Arbets or Referens rymd.

  • ICC-profiler för varje apparat (t.ex. en skivare, skanner, digitalkamera, osv.) som på ett noggrant sätt beskriver enhetens unika färgkarakteristik. Används av färghanteringssystemet (CMS) i datorn för att ge bättre färgåtergivning.

  • En Färghanteringsmodul/Color Matching Module (CMM) Kallas också för färgmotor. Ett specifikt program i färghanteringssystemet som utför konverteringar mellan systemets enheter med hjälp av respektive enhets ICC-profil.

Färgnummer, deras innebörd samt ICC profiler

En digital bild består vanligtvis av flera miljoner pixlar, som var och en representeras av ett numeriskt värde. Värdet som tilldelas varje pixel kommer att beskriva många egenskaper, men  i denna beskrivning är det färgvärdena eller blandning (e.g. RGB värden) som vi är mest intresserade av. som jag nämnt tidigare, så kommer the appearance of  pixlar med identiska värden ofta att skilja sig då varje apparat har sitt unika sätt att översätta färg "värden" eller "nummer" till visuell färg. ICC-profilernas uppgifter är att avvikelser, som beror på de brett skilda färgkarakteristikerna för varje enhet, är kända (identifierade) av färghanteringssystemet. Om vi istället skulle ha pratat om språk istället för färger så skulle ICC-profilen varit synonymt med en översättare.

Apparatprofiler finns i två grundformer, d.v.s. Ingångs/Input och Utgångs/Output. En Ingångsprofil kan beskriva färgkarakteristiken för en skanner eller digitalkamera. Ingångs-profiler kallas även för envägs då de representerar "ursprungskällan". Av uppenbara skäl kan vi aldrig konvertera ett dokument (en bild) till färgrymden för vår skanner eller digitalkamera. Utgångs-profiler, å andra sidan, är tvåvägs. Det betyder att vi kan konvertera från dem och till dem . Exempelvis kan vi konvertera ett dokument med en inbäddad bildskärms profil till ett dokument som har en färgprofil som beskriver en skrivare eller tvärt om

Dagens film- och flatbäddsskanners för konsumenter han nu sedan några år tillbaka varit ICC hanterade. Tillverkarna har här ofta valt sRGB som sin förvalda arbetsrymd. Detta är egentligen en oriktig benämning då sRGB inte är färgrymd för apparater.. (Clearly, these vendors are doing some work behind the scenes so as to keep things simple for the user, which isn't necessarily as wise as it might first appear.) Arbetsrymden sRGB betraktas vanligtvis inte som en lämplig arbetsrymd för högkvalitativ bildhantering, speciellt inte när man behöver skriva ut på en skrivare eller skanna in en film. För att komma runt detta problem ger en del tillverkare användaren möjlighet att välja från ett begränsat urval av alternativ. Exempelvis Epson levererar, tillsammans med sina fotoskrivare, standard (generic) profiler. Även om dessa i många fall accepteras och användes är de sällan så noggranna som användarna skulle önska. I vilket fall som helst så blir dessa ICC-profiler bättre för varje skrivargeneration. Som regel behöver man en skräddarsydd profil för varje apparat om man skall ha verklig noggrann färgmatchning. Dessa ICC-profiler kan skapas professionellt eller så kan man köpa sin egen profiltillämpning.

  • Översättarens anm: Man skulle kunna sammanfatta digital färghantering enligt följande:

    * bilden är uppbyggd av siffror ;
    * siffrorna hänvisar till en specifik profil;
    * profilen är den referens som ger siffrorna en betydelse (dvs. färgen);
    * när bilden flyttas från en enhet till en annan (från källan/source till målrymden/destination) kommer    referensen också att ändras;
    * i detta fall blir det nödvändigt att ändra siffrorna så att innebörden (dvs. färgen) förblir oförändrad.

    Den senare förfarandet (att ändra numren) är den så kallade färgomvandlingen (som i själva verket är en omvandling av nummer) och som kan utföras på olika sätt. Antingen inom bildhanteringsprogrammet, eller (om målet är en skrivare) under själva utskriften), eller även inom själva skrivaren i sig. Omvandlingen utförs i själva verket av något slag av en liten mjukvara som brukar kallas för färgmotor.

    Profilerna och färgmotorn kan finnas tillgängliga i bildprogrammet eller i själva operativsystemet. I MacOS utförs färghanteringen av ColorSync medan den i Windowsversionerna utförs av ICM

Varför skall man överhuvudtaget bry sig om profiler och färghantering?

Även om färgkorrektion och färghantering inte är samma sak blandas de ofta ihop med varandra. Då speciellt när man är nybörjare som Photoshopanvändare. Att förklara skillnaden kan ofta leda till ännu mer förvirring men förhoppningsvis kan följande förklaring ge en del vägledning i ämnet

Vi har redan konstaterat att färgkarakteristikerna för det flesta apparater nog är unika för just den enskilda apparaten. Likaledes är det mycket sällsynt att de också är linjära ( d.v.s. R=G=B=Neutral). I bland säger man, om den senare egenskapen att apparaten " uppför sig dåligt" Bra exempel på detta är skanners och skrivare). Uppenbart skulle det därför vara extremt svårt att redigera ett dokument (t.ex. en bild) där en grupp med pixlar med värdena R=G=B=128 (d.v.s. grått) verkligen framträdde som påtagligt icke-neutrala. (Obviously, it would be extremely difficult to edit a document where a group of pixels with values of R=G=B=128 (i.e. grey) actually appeared on the monitor to be significantly non-neutral.) Under sådana omständigheter skulle färgkorrektion vara en verklig mardröm. För att komma runt dessa brister på överensstämmelse utför vi all vår redigering i färgrymder som " uppför sig bra " eller är oberoende av någon speciell enhet/apparat. I Photoshop kallas vanligtvis en färgrymd som uppför sig bra för en Arbetsrymd/Working Spaces och karakteriseras alltid av RGB-värden som är neutrala när alla tre värdena är lika stora. Dessa Apparatoberoende/ Device Independent uppför sig inte som och inte heller är de influerade av någon ännu existerande enhet eller apparat. Så med avseende på detta kan man argumentera om inte Arbetsrymder/Working Spaces är baserade på syntetiska färgrymder.

Således har vi Apparatprofiler/Device Profiles och Arbetsrymdsprofiler/Working Space Profiles- hur påverkar de varandra??

Det första vi behöver förstå är, för att någon färgprofiler överhuvud taget skall vara användbar för färghanteringssystemet, så måste de vara anpassade till ICC standarden. Oftast kallas dessa profiler bara för ICC-profiler. I vilket fall som helst, utan hjälp av apparatprofiler kommer det att bli mycket svårt att översätta färgdata (RGB-numren) från en skanner eller digital kamera till Arbetsrymden/ Working Space. Troligen helt omöjligt. Likaså, utan hjälp av en noggrann mediaspecifik skrivarprofil (Övers. anm. Skrivaren kalibreras oftast tillsammans med ett specifikt papper) kommer översättningen från ArbetsrymdenWorking Space till färgrymden för en specifik skrivare att visa sig vara lika svårt. Vi behöver också en noggrann bildskärmsprofil för att vara säkra på att vad vi ser på bildskärmen är en sann återgivning av dokumentfärgerna (färgerna i bilden).

Nedanstående flödesdiagram visar ett representativt bild-arbetsflöde. Dokumentet passerar mellan enheterna: från skannern/digitalkameran - till datorn - till bildskärmen - och skrivaren.

 

färghantering

Typiskt bildsystem

Således, den stora fördelen ett färghanteringssystem erbjuder, är att förloppet av färgkorrektionen kan utföras med vetskapen om att originalobjeket återges på bildskärmen, via bilddokumentet, på ett så exakt sätt som möjligt och att den slutliga utskriften så noggrant som möjligt återger färgerna i dokumentet som visas på skärmen.

Documentspecifika färger

Liksom sina tidigare föregångare fortsätter Photoshop CS4 att använda dokumentspecifika färginställningar. I själva verket har den arbetsrymd som valts i dialogrutan för Färginställningar betydelse för endast 3 typer av dokument, nämligen: -

  1. Den förvalda (default) färgrymden för ett nytt dokument som skapas när man öppnar ett nytt dokument i Photoshop " File --> New "

  2. Existerande dokument utan en inbäddad ICC profil

  3. Importerade dokument utan en inbäddad ICC-profil (i.e. untagged documents), som kanske inkluderar inskannade dokument eller som kommer från en digital kamera.

Med dokument/bild-specifika färger menas att det är dess ICC-profiler, som är inbäddade i dokumentet, som bestämmer hur det kommer att visas ( dvs. dess utseende) och inte Photoshops fördefinierade (default) Arbetsrymd. I Photoshop CS4 kan man ha flera dokument öppna samtidigt, var och en med sin egen unika Arbetsrymd, och var och en kommer att återges/visas på ett noggrant sätt. Detta förutsätter naturligtvis att man använder en noggrant kalibrerad och karakteriserad bildskärm

Avsnitt 2 -Bildskärmskalibrering och karakterisering

Bildskärmskalibrering och karakterisering (profilering) är troligen den viktigaste delen i ett arbetsflöde för färghantering. Så vad innebär kalibrering, varför är det så viktigt och varför skiljer det sig från karakterisering?

Kalibrering är en process där en enhet/apparat återförs till ett standardläge (t.ex. en färgtemperatur av 6500K och ett gammavärde på 2.2), medan karakterisering av bildskärmen är själva förloppet att bestämma hur bildskärmen kommer att återge eller hur den reproducerar färger. Vi karakteriserar bildskärmen genom att mäta hur den återger/visar kända färgvärden och sedan skapa en ICC-profil. Denna är helt enkelt en datafil som inkluderar en beskrivning av bildskärmens färghanteringskarakteristiker (dvs. dess gamut=färg/kulörprofil). Kalibreringsdatan kommer också att skrivas in i ICC-profilen. Som jag redan nämnt tidigare, så kommer Photoshop sedan att använda bildskärmsprofilen för att automatiskt optimera visningen av dokumenten/bilderna. Den gör detta genom att " on the fly" utföra konverteringen mellan din dokumentprofil (T.ex.ProPhoto RGB, Adobe RGB, sRGB, ColorMatch) och din bildskärmsprofil. Denna konvertering ändrar inget i själva dokumentet/bilden på något sätt. Endast dess utseende på skärmen.

Adobe slutade att skicka med Adobe Gamma tillsammans med Mac-versionen av Photoshop några versioner tillbaka, men behöll den för Windows. Mest för att det saknades ett mjukvarualternativ "Eftersom Apple Display Calibrator Assistant fortfarande installeras i System Preferences, upplevde Mac-användarna inget problem när Adobe Gamma inte längre fanns med. " Då Windows Vista inte fungerar så bra ihop med en del tilläggsprogram, typ Adobe Gamma, var det ofrånkomligt att Adobe skulle komma att lägga ner detta i Windowsversionenen av Photoshop. Så det kom egentligen inte som en överraskning att Adobe Gamma inte längre fanns med i Photoshop CS3 Adobe liksom ej heller i versionen CS4. Personligen tror jag inte Adobe någonsin kommer att leverera en kalibreringsfunktion till bildskärmen i Photoshop

Sedan är det också så att när kalibrerar sin bildskärm via en mjukvara så använder man ögat för att bestämma ton- och färgskillnader i en serie av vita/gråa/svarta/färgbilder på skärmen.Det är ganska uppenbart att detta inte är den mest optimala metoden att mäta dessa skillnader. Därför är min rekommendation att använda nåett hårdvarubaserat system såsom the ColorVision SpyderPro, Xrite ColorMunki or Xrite i1 Display 2. A cheaper alternative, and one I have no experience of, is the PANTONE huey.

Översättarens anm. Själv använder jag en ColorVision Spyder 2 PRO Studio

Tip for Mac OS X users: a tutorial describing the process of calibrating a display with the Apple Display Calibrator Assistant can be found here.

Tips om var i datorn du hittar   ICC/ColorSync Profiler

Photoshop CS4 fungerar endast med Windows XP och Service Pack 2 eller Windows Vista på en PC plattform samt OSX 10.4.8 eller högre på en Mac plattform.

Profilplatser:- 

  • Windows XP och Vista - i undermappen som kallas Windows\system32\spool\drivers\color

  • Mac OSX - ColorSync profiler hittas oftast i antingen Library/ColorSync/Profiles eller mappen Users/~/Library/ColorSync/Profiles

Dialogrutan för Färginställningar/Color Settings är själva kontrollrummet för färghanteringssystemet i Photoshop. Kan kanske vid första anblicken synas lite komplicerat. Om du redan använder Photoshop CS3 har du troligen redan konfigurerat Färginställning/Color Settings för att passa dina behov och tycker jag du kan hålla fast vid dessa. För er som är nya föreslår jag att ni häller upp en stor kopp starkt kaffe och tar fram en stol då det som nu följer är inte alltid lätt att förstå och kommer säkerligen att ta några försök att sjunka in

Vare sig du jobbar i Mac eller Windows  så när man första gången ser alla alternativ i dialogrutan för färginställningar eller på andra ställen för den delen i Photoshop CS4, så är i allt väsentligt väldigt lika ut och har samma funktioner. Så starta med att öpnna Color Settings via menyn Redigera/Edit --> Färginställningar/Color Settings.

Image

Figur 1 - Photoshop CS4 Grundläggande Färginställningar/ Default Color Settings


    (Översättarens anmärkning:
  • 1. Obs! Förväxla inte färghantering med färgjustering och färgkorrigering. I ett färghanteringssystem korrigeras inte en bild som har sparats med ton- eller färgbalansproblem. Systemets syfte är att ge dig tillgång till en miljö där du tillförlitligt kan bedöma hur bilder kommer att se ut på den färdiga utskriften. I Photoshop används ett arbetsflöde för färghantering som är baserat på de konventioner som utvecklats av International Color Consortium (ICC). Följande komponenter och begrepp är viktiga delar i ett färghanterat arbetsflöde.

  • 2. Kommandot Färginställningar bestämmer inte bara hur Photoshop hanterar bilder på skärmen, utan också hur programmet läser inbäddade profiler. Här kan man göra alla de inställningar som påverkar hur Photoshop bearbetar kulörer. Att separera bilder med hjälp av ICC-profiler är idag det vanligaste sättet. Under Färghanteringsprincip talar du om på vilket sätt befintliga kulörer och profiler ska hanteras.

  • 3) Beträffande avancerat läge kan det vara bra att har den markerad under denna övning. Men när du är klar med färginställningarna se till att Perceptuell är markerat på snabbmenyn Återgivning. Avmarkera sedan Avancerat läge, klicka på OK och sätt aldrig din fot där igen.
  • 4) Inget kulörsystem uppfyller både att vara anpassat efter hur vi upplever kulörer och samtidigt vara fysikaliskt exakt. Läs gärna denna utmärkta informationsfolder. om färghantering i pdf-format från ColorCenter som du kan ladda hem här. Denna broschyr är en introduktion till färghanteringssystem och förklarar dess ökande betydelse i den grafiska branschen. (602Kb).)

Det första jag nu vill uppmärksamma dig på är den lilla rutan längst ner i dialogrutan och som heter Description. När du nu för musen över de olika rullgardinsmenyerna kommer du att se en kort men ändå informativ förklaring vad respektive meny gör. Notera också knappen Fler Alternativ/More Options. Bäst att du trycker på den nu då du då kommer att kunna se den kompletta dialogrutan för Färginställningar/Color Settings och inte bara den enklare versionen.

Den fördefinierade färginställningen för RGB beror på var i världen du befinner dig men vanligtvis kommer du att finna antingen North America General Purpose 2 eller Europe General Purpose 2. Om du arbetar med dokument som mest skall användas för webben så är vilken som helst av dessa inställningar helt OK. Skall dina dokument emellertid användas för tryck så är dessa inställningar långt från de mest ideala. Så om inte inställningarna General Purpose 2 är de mest ideala vilka är det då?

Jag skulle kunna svara på denna fråga genom att bara skriva "US eller Europe Prepress Defaults", men det skulle inte svara på frågan varför och inte heller vara helt rätt. Därför kommer jag att arbeta mig igenom varje sektion i dialogrutan för Color Settings , en efter en.

Detta avsnitt heterInställningar/Settings,och är en enkel rullgardinsmeny som listar fördefinierade Photoshopinställningar samt eventuella egna inställningar som du tidigare har sparat. Du behöver inte bry dig så mycket om dessa inställningar ännu.

Image

Figur 2

Arbetsrymd/Working Spaces

Nästa avsnitt (figur 3) kallas Arbetsrymd/Working Spaces, och som jag diskuterat tidigare så bestämmer de val man gör här vilka profiler för Arbetsrymd/Working Space som kommer att användas vid färghanteringen av dina dokument/bilder.

Image

Figur 3 - Fördefinierade Arbetsrymdsprofiler

Det finns fyra olika slags Arbetsrymder i Photoshop: RGB, CMYK, Grå/Gray samt Punkt/Spot (occasionally called Modes because they appear under the Image>Mode menu). Eftersom konfigureringen av de övriga följer samma mönster kommer jag att koncentrera mig på RGB Arbetsrymd/Working Space.

Notera också att termen Arbetsrymd/Working Space inte skall förväxlas med Arbetsyta/Workspace vilket är Adobes sätt att beskriva layouten av alla paletter, Toolbox/Verktygslådan och övriga menyers placering.

RGB Arbetsfärgrymder/RGB Working Space

När man musklickar på rullgardinsmenyn för RGB får man upp en lista på olika valmöjligheter liknande den på figur 4 här nedanför. I detta exempel har jag valt Adobe RGB (1998) som RGB Arbetsrymd. Du kan också notera att denna finns tillsammans med fyra andra ArbetsrymderWorking Spaces. Historiskt har dessa varit de populäraste bland Photoshop-proffsen men ändå nödvändigtvis inte de bästa. Oftast kommer sRGB till användning hos användare som mest är intresserade av webbdesign medan ColorMatch RGB än gång i tiden var Mac-användarnas favoritrymd. Apple RGB är avsedd för Mac Webbdesign. Lägg nu märke till att ProPhoto RGB nu finns här. Tidigare hittade man den bara i den expanderade listan av profiler. ProPhoto RGB har sedan ett par år tillbaka varit min (Ian Lyon) favorit bland arbetsrymder. Den är egentligen en mycket bred färgrymd som omsluter det totala området av färger du kan råka på. Av det skälet anses den numera vara den optimala färgrymden när din slutprodukt är avsedd för " dye-sub, inkjet photo printers or Hi-fi color.". Man skall dock vara medveten om att när man öppnar eller tittar på ett dokument som använder sig av denna färgrymd i ett program som inte tar hänsyn till ICC-profiler kan färgerna komma att se helt annorlunda ut än som visas i Photoshop.

Image

Figur 4

Om du , i färginställningar, tittar alldeles ovanför de fem vanliga Färgrymderna hittar du alternativet Monitor/Bildskärms RGB, och om du jobbar i ett Mac-system ColorSync RGB. Monitor RGB är färgrymden för din bildskärm som skapats av ditt kalibreringsprogram eller kalibreringshårdvara. (Övers. anm. I mitt fall Spyder 2 från Colorvision). Vanligtvis är det ingen bra idé att använda denna färgprofil som din Arbetsrymd men det är ändå viktigt att den finns med i denna mapp. (Övers. anm, I mitt fall har kalibreringsmjukvaran automatiskt lagt profilen här efter utförd bildskärmskalibrering)

Det påstås ofta att Photoshop inte har något tydligt sätt att informera användaren om vilken bildskärmsprofil som i själva verket användes. Att man hittar sin bildskärmsprofil i just denna rullgardinsmeny RGB Arbetsfärgrymder/RGB Working Space innebär att den dels finns och säkert också användes av bildskärmskorte. Så en snabb kontroll efter Monitor RGB i rullgardinsmenyn för RGB Arbetsfärgrymder/RGB Working Space bör vara tillräckligt för att man skall vara lugn. Om Monitor RGB/Bildskärms-RGB mot förmodan skulle visa något annat än den profil du skapade under din bildskärmskalibrering är det nödvändigt du undersöker varför och gör erforderliga korrigeringar

Den verkliga listan på tillgängliga alternativ för att välja Arbetsrymder/Working Spaces kommer att skilja sig om du aktiverat More Options eller inte. Om du valt att aktivera More Options kommer listan på tillgängliga RGB-profiler att vara ganska omfattande.

CMYK - Arbetsfärgrymd/Working Space

Bläckstråleskrivare från Epson, Canon och HP kräver RGB-data snarare än CMYK, vilket betyder att valet du gör för just denna Arbetsrymd inte kommer att ha någon påverkan på dessa skrivares utskrifter. Det är skälet till att jag låter det förinställda värdet US Web Coated (SWOP) v2 vara kvar. Om du också använder denna typ av bläckstråleskrivare kan du lugnt göra detta också.

Så, förutom listan på tillgängliga profiler, så skiljer sig inte sättet att välja CMYK Working Spacefrån att välja RGB. Återigen, om man har More Options aktiverat får man en mer omfattande lista av alternativ.

Gråskala/Grayscale - Arbetsfärgrymd/Working Space

Med Arbetsfärgrymden för Gråskala får vi tillgång till två gammainställningar, en serie på fem förinställda dot gain curves, ColorSync Gray Work Space (Endast Mac ) samt möjligheten att skräddarsy punktförstoringen enligt våra egna behov. Gray Gamma 2.2 är troligen bästa valet för de flesta användare men experimentera gärna.

. (Översättarens anm. Min favoritinställning är också Gray Gamma 2.2.) Den är tillräckligt mörk för punktförstoringar på mer än 25 % och det betyder att den återspeglar verkliga utskriftsvillkor för vanliga gråskalebilder. Dessutom förutsäger den hur gråskalor visas på en vanlig PC-skärm).

Lägg också märke till, att om du väljer att använda Eget gamma/Custom Gamma eller Dot Gain, kommer dessa att bli de Arbetsfärgrymder/Working Space som dyker upp i rullgardinsmenyn för Arbetsfärgrymden för Gråskala/Gray Working Space

En annan viktig sak som gäller Gråskala/Grayscale är att den inte är knuten till inställningar för CMYK! Det är därför en del nedärvda/legacy gråskaledokument kanske inte ser ut på samma sätt som de gjorde i Photoshop 5.x (finns det fortfarande någon som idag använder 5?)

Dekorfärg (Spot) - Arbetsrymd

Rullgardinsmenyn för dekorfärg/Spot är i stort sätt lik den för gråskal, men för dekorfärger. De alternativ vi hittar inkluderar en serie på fem förinställningar av Punktförstärkning/Dot Gains alternativ samt möjlighet att också skräddarsy kurvan för Punktförstärkning/Dot Gain om vi så skulle vilja. På skärmdumpen här nedanför visar att jag valt alternativet 20% Dot Gain som mitt förvalda värde.
( Översättarens anm.1 Ur ett skrivarperspektiv fungerar en dekorfärgsseparation som en extra gråskaleutskrift. Ange punktförstoringsvärdet som motsvarar din skrivare. Annars är punktförstoring 20 % ett bra alternativ

(Översättarens anmärkning 2: Till skillnad mot tidigare versioner av Photoshop stannar alla öppna profilbilder kvar i sina arbetsrymder/färgrymder, oavsett hur du ändrar inställningarna i dialogrutan "Färginställningar". Antag att du öppnar en bild i sRGB och sedan ändrar till Adobe RGB. Den öppnade bilden förblir oförändrad på skärmen. Om du vill att bilden skall byta arbetsområde/profil väljer du Bild-Läge - tilldela profil. Markera sedan alternativknappen Aktuell RGB. Eftersom pixlarnas färgvärden inte ändras med kommandot, Tilldela profil, visas de gamla pixlarna i det nya området. Innebär att färgerna kan ändras på skärmen. Det resulterar i det egendomliga förhållandet, att om du inte konverterar pixlarna så byts färgen, medan den inte byts om pixlarna ändras.)

Färghanteringsprinciper/Color Management Policies

Färghanteringsprinciper/Color Management Policies var en ny och mycket viktig egenskap som introducerades redan i Photoshop6. Dess betydelse är lika viktig i CS4, och därför spenderar jag så mycket tid att förklara dess olika valmöjligheter. Figur 5 här nedanför visar den nya förinställda inställningarna. Dock döljer dessa en hel del viktig information.

(Översättarens anmärkning: De tre snabbmenyerna för Färghanteringsprincip (Colour Management Policies) avgör hur Photoshop reagerar när programmet försöker att öppna en bild vars inbäddade profiler inte stämmer med den aktiva färginställningen i ditt Photoshop program. Begreppet "bädda in " betyder bara att Photoshop lägger till en liten snutt kod i filen, som talar om var den senast redigerades.

Image

- Photoshop CS4 fördefinierade färghanteringsprinciper/Default Color Management Policies

Jag uppfattar, p.g.a. alla mail jag fått i ämnet, att just denna del i min översikt är det som orsakar de största problemen för nya användare av Photoshop. Alltså en viktig del i Photoshop som man bör förstå ordentligt. Därför kan den förklaring jag ger här nedan kanske synas väl ordrik. Så läs igenom och försök att förstå!

Varje Arbetsrymd/Working Space har i sin rullgardinsmeny tre olika val. Fast du kommer inte att behöva konfigurera alla lika. Färghanteringsprinciperna/Color Management Policies är: -

(a) AV/Off

Enkelt uttryckt så garanterar Av/Off Policy att Photoshop gör så lite som möjligt när det handlar om ICC-profiler. I de flesta situationer är detta inte det mest ideala alternativet. Tvärtemot vad många tror är det verkligen inte patentlösningen för nybörjare som så många tror. Följande exempel kan ge dig en uppfattning om hur Photoshop uppför sig om man gör detta val.

Image

Figur 6 - RGB färghanteringsprincip/Color Policy är Av

  • Att välja Av/Off betyder att alla nya dokument/bilder kommer att öppnas utan att ha någon inbäddad ICC-profil. På samma sätt, när man sparar dessa kommer de inte att innehålla någon inbäddad profil. Ofta kallas dokument som inte innehåller någon inbäddad ICC-profil "untagged" vilket undantagslöst betyder att färgerna kommer att se olika ut på olika bildskärmar. Även i olika program i samma dator. (Övers. anm.: Ett bra exempel på detta är om man, i en TV-affär har 5 olika TV-apparaters, som samtidigt visar samma program, så upplevs färgerna säkert olika i de 5 enskilda TV-apparaterna. Eller hur?)

  • Om man öppnar ett befintligt dokument, med en inbäddad profil som matchar den nuvarande Arbetsrymden kommer Photoshop att ta hänsyn till den profilen och denna profil kommer sedan att sparas i dokumentet (bäddas in) så snart man avslutat redigeringen av detsamma.

  • Vid Klistra in/Pasting är den förvalda standardfunktionen för färghanteringen mellan bilder/dokument att bevara färgnummren (pixel värdena i RGB) och inte utseendet. Detta betyder att ingen konvertering mellan färgsystemen kommer att ske och leder ofta till att den inklistrade delen i bilden kommer att få en väsentlig skillnad i utseende jämfört med originalet.

  • Om man öppnar en befintlig bild, som har en inbäddad profil som inte matchar den arbetsfärgrymd/(Working Space (i.e. profile mismatch) kommer den inbyggda profilen att helt skalas bort från filen. Bilden kommer således att sparas utan någon inbäddad profil! Med denna policy kommer du att finna att i dialogruten Ask When Opening kryssrutan för Ej Matchande Profiler/Profile Mismatches inte är ifylld. Så en varning liknande den i figur 7 kommer att dyka upp

Image

Figure 7

Problemet med denna konfiguration är att användaren antingen accepterar man vad Photoshop dikterar eller så öppnar man inte bilden överhuvud taget inte. Valmöjligheterna är således mycket begränsade. Att fylla i kryssrutan för Visa inte igen/Don't show again är vanligtvis accepterat som ett bra steg och kommer att se till att "du slipper detta tjat". Var dock medveten om att bilder/dokument som har en inbäddad profil som skiljer sig från den nuvarande Arbetsrymden/Working Space (som man ställt in i sina egna inställda färginställningar) inte kommer att få ett optimalt utseende. I själva verket kommer bilden att få en ganska markera färgnyansskillnad och dessutom ett gamma fel.

(b)Bevara inbäddade profiler/Preserve Embedded Profiles (Fördefinierat)

Vid de flesta tillfällen är detta det val jag föredrar bland de tre olika färghanteringsprinciperna då det erbjuder störst grad av flexibilitet. Följande bör ge dig en idé hur Photoshop CS4 uppför sig om man gjort detta val.

  • Att välja Bevara inbäddade Profiler/Preserve Embedded Profiles betyder att när du öppnar ett dokument/bild med en inbäddad ICC-profil som avviker från den nuvarande Arbetsrymden/Working Space, (som du valt i färginställningar) så kommer dokumentet med sin åtföljande profil att lämnas intakt. Likväl, trots att bilden och Photoshop inte längre är synkroniserade med varandra, kommer ändå förhandsvisningen av bilden att bli riktig. Om detta fortfarande inte är helt klart för dig hänvisar jag åter till förklaringen av dokumentspecifika bilder i avsnitt 1.

  • Om man öppnar en befintlig bild och dess ICC-profil matchar Photoshops aktuella Arbetsrymd så kommer Photoshop inte att vidta några åtgärder; bilden öppnas och sparas normalt.

  • Photoshops förinställda sätt att arbeta vid Klistra in , antingen en RGB-bild eller en gråskalebild , är lite mer komplext; utseendet på den inklistrade bilden kommer att bevaras medan färgnummren kommer att ändras (pixelvärderna ändras). I fallet när det gäller CMYK är det färgnummren som kommer att bevaras för färgdata, inte utseendet.

  • Om bilden som öppnas eller importeras saknar en inbäddad ICC-profil (i.e. the image is untagged), så kommer Photoshop att använda sin förinställda Arbetsrymd vid såväl förhandsgranskningen av bilden som vid eventuell redigering. Dock kommer profilen INTE att sparas tillsammans med bilden när den slutligen sparas.

  • Att skapa ett nytt dokument med dessa policyinställningar betyder att den nuvarande Arbetsrymden kommer att användas för att redigera och förhandsvisa. Den tillhörande profilen (formatanvisningen) kommer eventuellt att bäddas in när man sparar. Dock kan den förvalda profilen för Arbetsrymden bli åsidosatt i dialogrutan Ny/New

(c) Konvertera till Arbetsfärgrymd/Working Space

Denna princip (färghanteringsprincip) uppför sig nästa på samma sätt som i Photoshop 5. Det är nog av detta skäl som en del Photoshop dinosaurier fortfarande använder detta alternativ som sin favorit. Det är faktiskt heller inget dåligt val men bör hanteras med försiktighet.

Image

Figur 8 - RGB princip är att Konvertera till Arbetsfärgrymd/Working RGB

  • Om en befintlig bild, utan någon inbäddad profil, öppnas eller importeras till Photoshop så kommer den gällande Arbetsrymden/Working Space att användas för att förhandsvisa eller vid redigering av bilden. Dock kommer ingen profil att bäddas in i bilden när man sedan sparar om den. (d.v.s.bilden kommer att bli "untagged").

    (Övers. Anm: Tag (Asign) = Tilldela/Bädda in. Genom att tilldela/bädda in en färgprofil i bildfilen (förse den med formatanvisningar) anger man en definition på faktiska färgutseendet i bilden/dokumentet. Om man ändrar den inbäddade profilen ändras färgernas utseende. En slags översättningstabell hur siffrorna i pixlarna skall tydas

  • Om en bild eller ett dokument öppnas eller importeras , som har en inbäddad ICC-profil (formatanvisning) som avviker från den nuvarande Arbetsrymden så kommer denna bild att bli konverterad till, och således också sparad i denna Arbetsrymd/Working Space.

    Om bilden och Arbetsrymden däremot matchar varandra gör Photoshop ingenting. Bilden öppnas och stängs normalt. Nya bilder och dokument kommer att blir förhandsgranskade, redigerade och slutligen sparade i den nuvarande Arbetsrymden.

  • Slutligen, Photoshops förinställda sätt, när man klistrar en bild, är att omvandla/konvertera profilen och således bevarar utseendet på bilden. Emellertid kommer användaren först att få upp en dialogruta med ett alternativ om att inte omvandla/konvertera den kopierade bilden. Således att bevara färgnummren för färgdata om den kopierade bilden inte skulle matcha målbilden.

Med denna färghanteringsprincip kommer du att upptäcka att kryssrutan som varnar för Fråga vid Öppna/Ask When Opening redan i sin grundinställning är avmarkerad för Ej matchande profiler/Profile Mismatches. Således får man upp en varningsruta (fig. 9) liknande den i fig. 7 ovan. Läs gärna texten och jämför med figur 7.

Image

Figur 9

Vid första anblicken kan ovanstående varning verka vara så gott som exakt som den som visas för AV/OFF Policy, men det finns faktiskt en hårfin skillnad - dokumentet/bilden är nu konverterad till profilen för Arbetsfärgrymden/Working Space i stället för att kasta bort den inbäddade profilen. Om du tvekar om skillnaderna jämför gärna texten på de två skärmdumparna (figur 7 och 9). Även nu kanske du skulle vilja kryssa i rutan för Visa inte detta igen/Don't show again för att varningen inte skall dyka upp i framtiden.

Åsidosätta grundinställningen för färghanteringsprincipen/ Overriding the Default Policy

Förra avsnitt handlade mycket om hur vårt val av Färghanteringsprincipen kom att bestämma det normala arbetssättet (default behavior) hos Photoshop CS5 för olika sätt att arbeta. Vi behöver dock inte alltid vara begränsade till dessa förvalda utgångsvärden. Ett mycket bättre val borde vara att konfigurera Färghanteringssystemet/Colour Management Policies på det sätt som visas på följande skärmdump här nedan ( Figur 10).

 

Image

Figure 10

Här kan vi se att var och en av kryssrutorna för Ej Matchande Profiler/Profile Mismatches och Saknade profiler/Missing Profiles markerats för Fråga vid öppna eller Fråga vid klistra in/Ask When Pasting. Dessa tre markeringsrutorna för profilvarningarna har följande inverkan på Färghanteringssystemet/Colour Management Policies: -

(i) Ej Matchande Profiler: Fråga vid öppna/Profile Mismatches: Ask When Opening

När denna kryssruta är markerad har Photoshop instruerats att ge användaren en varning när en bild som öppnas eller importeras har en inbäddad profil som inte matchar den nuvarande Arbetsfärgrymden. Denna varning liknar mycket den i figur 12, och innehåller tre alternativ med förinställda inställningar som är beroende av den aktuella Färghanteringsprincip/ Color Management Policy som just då är i drift. Lägg märke till, att till skillnad från exemplet som visades tidigare, har man nu all nödvändig information till hands för att göra ett bra beslut.

Image

Figure 11

Ovanstående exempel är förinställt för hur dialogrutan ser ut när Färghanteringssystemet/Colour Management Policiesär inställd för Bevara inbäddade profiler/Preserve Embedded Profile. Användaren kan välja att lämna bilden som den är (förinställt) - Använd den inbäddade profilen/Use the embedded profile),tillåter omvandlingen/konverteringen (Konvertera dokumentets färger till Arbetsfärgrymden/Convert document's colors to the Working Space) eller skala bort den inbäddade profilen och stäng av färghantering (Kasta bort den inbäddade profilen/Discard the embedded profile). Hade färghanteringsprincipen i stället varit Konvertera till rbetsfärgrymden/ Convert to Working Space skulle dialogrutan sett nästan identisk ut förutom att Convert document's colors to Working Space hade varit inställd i förväg. I verkligheten är svaret på frågan, -Hur vill du fortsätta? - redan besvarad när dialogrutan Embedded Profile Mismatch dyker upp. Hur som helst, om du skulle veta att detta svar är fel gör för Guds skull ett annat val. Om inte gå vidare och klicka OK.

Jag tror du håller med mig att varningen i figur 11 är mycket mer användarvänligt än det som dyker upp under liknande omständigheter när man inte kryssat i för Ask When Opening. Vid detta alternativ har man åtminstone möjligheten att tilldela en annan profil till bilden innan den öppnas.

(ii) Saknade profiler: Fråga vid öppna/Missing Profiles: Ask When Opening

Vid val av detta alternativ kommer Photoshop att presentera en varningsruta för användaren, när bilden som öppnas, inte har någon inbäddad ICC-profil. Varningen kommer att se ut ungefär som följande (figur 10) och återigen innehålla tre alternativ. Det förinställda eller förvalda valen är beroende på den Färghanteringsprincip/Color Management Policy som för ögonblicket är i drift.

 

Image

Figure 12

Ovanstående exempel är förinställt för hur dialogrutan ser ut när man i Färghanteringsprinciperna gjort valet Bevara Inbäddade Profiler. Då ingen profil bäddats in vill Photoshop nu försöka tilldela sin egen förinställda Arbetsrymd till bilden. Ingen omvandling äger dock rum, endast tilldelning av Arbetsrymdsprofilen. (Assign simply tags/embeds and tells Photoshop what the meaning of the numbers are using that profile.) Ovanstående exempel är framtaget för att visa hur dialogrutan kommer att se ut när Färghanteringsprinciper/Color Management Policy är inställd på Bevara inbäddade profiler/Preserve Embedded Profile.

Den undre kryssrutan för Tilldela Profil/Assign Profile (och med den tillhörande kryssrutan konverterar till Arbetsrymden RGB/convert to working RGB) ikryssad är bästa valet om du vet ursprungsbildens sanna färgrymd och du vill visa bilden enligt fotografens intention i Photoshop. Typiskt nog, detta alternativ kommer att användas på bilder från digitalkameror eller liknande enheter som inte tilldelar (embed) bilden någon profil eller ger någon noggrann EXIF färgrymds information.

(iii) Klista in Ej matchande profiler: Fråga vid öppna/Paste Profile Mismatches: Ask When Opening

Figur 13 här nedanför visar hur varningsrutan för Paste Profile Mismatch/Klistra in profiler som saknas ser ut och som som dyker upp om färgrymden för de två bilderna inte stämmer överens.

 

Image

Figure 13

Var uppmärksam på att termerna bevara "färgåtergivning" och "färgnummer" är relaterade till källbilden och inte till målbilden.

De olika dialogrutorna som visats här ovanför är endast exempel på sådana som kan dyka upp när du öppnar eller importerar bilder som står i strid mot den definierade Färghanteringsprincipen. Jag tror dock att de textmeddelanden som finns i var och en, kommer att vara mer än tillräcklig för att förklara vad varje alternativ innebär och ge dig bra underlag att ta rätt beslut.

Konverteringsalternativ/Conversion Options

Detta avsnitt kan endast ses i dialogrutan för Färginställningar om användarna också aktiverat kryssrutan för Avancerat läge/More Options. Figur 14 visar denna del av dialogrutan för Färginställningar markerade med sina förinställda värden.

Image

Figure 14

Motor/Engine: det är namnet på den motor, som användes för all färgrymdskonvertering. Om du inte har ett mycket bra skäl för att välja ett annat alternativ, så ändra INTE inställningen för Adobe ACE

ACE är den direkta motsvarigheten till den inbyggda motorn som användes av Photoshop 5. Windowsanvändare skall INTE vara frestade at välja ICM. Mac användare skall komma ihåg att ett annat val här åsidosätter valet som tidigare gjorts i inställningarna för ColorSync.

Återgivning/Intent: Återgivning/Intent: Denna rullgardinsmeny tillåter användaren att välja mellan fyra olika mappnings-alternativ, nämligen Perceptual, Mättnad/Saturation, Relativt färgläge/Relative Colorimetric och Absolut färgläge/Absolute Colorimetric. De flest användare kommer nog att välja mellan antingen standardinställningen Relativt färgläge eller Perceptual. En kort beskrivning av var och en under Beskrivning/Description längst ner på dialogrutan för färginställningar. Räcker inte detta finns utförligare förklaringar i hjälpfilerna

Översättarens anm.: Rendering Intents/Återgivning - perceptuell (visuell)
Förminskar hela färgomfånget så att alla färger får plats i den tryckbara rymden. Färger som ligger utanför flyttas in i det tryckbara omfånget. Färgvärdena förändras men färgbalansen och teckningen bibehålles. Metoden är att föredra när vanliga bilder separeras eftersom färgernas relativa förhållande till varandra bibehålls. Eftersom en människas öga är känsligare för förhållandet mellan färger än en specifik färgs våglängd, upplevs inte att färgerna i en bild förändrats.

Den kände pixelgurun Bruce Fraser ger en fullödig förklaring när det gäller de olika återgivningsalternativen och när man skall välja vad för att få bästa resultat.

I läge Relativt färgläge/Relative Colorimetric är det bara dom källfärger som inte ryms i tonomfånget(" out of gamut" och som inte kan betraktas/skrivas ut noggrant inom mål-färgrymden) som kommer att mappas till närmaste färg inom mål-färgrymden. Övriga kommer att förbli opåverkade. Detta betyder att i det fall där en bild har många färger som inte finns i mål-färgrymden (out of gamut) så kommer utan tvekan relationen mellan bilderna att påverkas (efter omvandlingen förstås) Perceptual inställning ger en visuellt tilltalande återgivning, där det visuella förhållandet mellan källfärger bevaras. Används ofta för att återge breda tryckbara källbilder, där förhållandet mellan färger inuti och utanför måltryckbarheten är viktigare än att färgerna inuti måltryckbarheten matchas exakt. Med andra ord, I detta läge komprimeras (trycks ihop så att de ryms i den nya färgrymden) vissa färger till förmån för mjuka övergångar mellan färgerna). Det förinställda värdet för Photoshop och det allmänt rekommenderade inställningen är Relative Färgläge/Relative Colorimetric .

Använd Svartpunktskompensering/Use Black Point Compensation: denna bör du behålla quot; förkryssad". Svartpunktskompensering säkerställer att de mörkaste neutrala i källrymden mappas till de mörkaste neutrala i målrymden. I de flesta fall när man hoppar mellan inställningarna BPC ON or OFF kommer man inte att uppleva någon större skillnad i bildens utseende. Dock kan i del fall konverterade bilder se förskräckliga ut. Likaså när de skrivs ut om BPC är i läge AV/Off. Så viss försiktighet bör iakttagas med dessa inställningar.

Använd Gitter (8-bitars/kanalbilder/Dither (8-bit/channel images): precis som för Svartpunktskompenseringas bör denna behållas "förkryssad&. Beskrivningsrutan, längst ner i dialogrutan för Färginställningar (aktiveras genom att peka med musen på vad man vill ha information om) ger dig en bra uppfattning vad detta handlar om.

Avancerade kontroller/Advanced Controls

Liksom för konverteringsalternativen, syns detta avsnitt i dialogrutan för Color Settings/Färginställningar endast om du markerat i "kryssrutan" för More Settings/Avancerat läge.. Figur 16 nedanför visar detta avsnitt av dialogrutan för Color Settings med sina försinställda värden.

Image

Figur 16 - Customised Color Settings Configuration

Om du använder Adobe Creative Suite 4 vill du säkert övertyga dig att alla färghantering som görs i de andra programmen matchar de i Photoshop. Fär att hjälpa dig med denna uppgift har man skapat en funktion inom Bridge (Redigera --> Färginställningar för Creative Suite /Edit menu --> Creative Suite Color Settings). Här kan man synkronisera färginställngarna för alla program som ingår där. Observera dock att denna funktion endast finns om du installerat och aktiverat Creative Suite 4

Image

Figure 17 - Synkronisera Färginställningar i Creative Suite 4

Forts. sid 2

Previous Page     Sida 1 av 2     Next Page
© 2009  Ian Lyons All Rights Reserved