Hur ställer man in sina rätta värden för färghantering i Photoshop?

Copyright Lars Ekdahl
© 2004-

Övriga Tips & Tricks digitala bilder

| Arbetsrymder - Kulörrymder | Begreppen dpi, lpi och ppi | Bilders storlek och upplösning | Bitdjup |review and utvärdering av ColorVision Spyder 2 PRO Studio | En teoretisk redogörelse om olika RGB arbetsrymder/färgrymder | Brusreducering på bästa och enklaste sätt | FocalBlade Reviewverktyg för skärpning av bilder |Filstorlek och upplösning | Utvärdering av BreezeBrowser | Förbättra bildkvalitén 1. |Förbättra bildkvalitén 2. | färgrymder |Autokorrigera färger på ett fotografi i Photoshop 7/ |Korrekturläsning på skärmen | Minnesstorlek på dina inskannade bilder |Ny PhotoShop CS6 färghanteringssystem | PhotoShop 7 färghanteringssystem || Photoshop CS färghanteringssystem | Photoshop 7 & CS och Färghantering vid utskrift | Photoshop CS 3 Färghantering |Photoshop CS4 färghantering | Ordlista |sepia toning av fotografi |Gör om ditt färgkort till ett svartvitt |Skanning och upplösning | Skärpa bilden via lagermask |Skärpa bilden via FocalBlade plug-in | Skärpningsverktyget PK Sharpener plug-in | Ta bort röda ögon| |kalibrera bidskärmen |Utvärdering av Lightroom 2 |Utvärdering av Lightroom 3 Ny|Utvärdering av Lightroom 5

färghantering
 

Photoshop 7 Färghanteringssystem

Färghanteringssystem

by:

Ian Lyons

 

Translated into the Swedish language during May 2002 by Lars Ekdahl from the origional document

Den mycket efterlängtade Photoshop 7 är nu här (svenska versionen är planerad vad jag förstår till i början på Juni-2002) och man kan konstatera att Adobe gjort några mindre ändringar avseende färghanteringen. Denna genomgång kommer att förklara de större ändringarna och även ge förslag till hur färghanteringssystemet för Photoshop 7 bör konfigureras. Läsaren skall inte betrakta mina preferenser som "de bästa ", utan mer en bas från vilken man kan starta sin egen inställningsprocess.
färghantering
 

Anm: En motsvarnde genomgång för Photoshop CS3 kan du hitta här.

För att lättare kunna läsa och för att bilderna också skall laddas ner snabbare, har jag brutit ner denna genomgång av Photoshop 7 färghanteringssystem i mindre avsnitt. Du kan lätt välja lämpligt avsnitt för just dig, genom att klicka på passande länksida under Index, som du hittar här nedanför.

Du kan också ladda hem mer utskriftsvänlig version av den engelska versionen här. pdf-version

 

Index

 

För att snabbt komma till en speciell sida klicka bara på den understrukna texten

 

Sidan 1 Introduktion och en liten nybörjarbok i Photoshop 7 färghanteringssystem
sidan 2 och 3 Bildskärmskalibrering (Monitor calibration)
Sidorna 4 och5 Photoshop färginställningar
Sidan 6  Färghanteringsprinciper , Konverteringsalternativ samt Avancerade inställningar.
Sidan 7 Hur gör man ett Bildskärmskorrektur för att kunna kontrollera sin utskrift?
Sidan 8 Tilldela en profil, Omvandla till profil samt Spara filer

 

ABC- för Färghantering

Ända sedan begynnelsen av färgreproduktion har färghantering funnits i en eller annan form. Den grundläggande princip som ligger bakom Photoshop´s Färghantering är att säkerställa att färgdata behandlas på ett konsekvent och förutsägbar sätt genom hela bildens arbetsflöde. Ett karakteristiskt Bildhanterings-System kommer att inkludera en omfattande mängd av Indata och Utdata samt Apparater och Enheter, där varje apparat/enhet oftast kommer att avbilda färger olika. Detta betyder att en färg framställd av en enhet sällan eller aldrig kommer att stämma överens med samma färg framställd av någon annan enhet. Med andra ord färg är Apparat-beroende. Om vi utvidgar vår tidigare definition kan vi säga att meningen med ett Färghanteringssystem (Colour Management System) (CMS) är att bevara, upprätthålla, ett konsekvent och noggrant "utseende" av en färg från olika apparater (t.ex. skanners, bildskärmar, skrivare, etc.) genom hela bildens arbetsflöde.

Ingående delar i ett Färghanteringssystem

För att man skall kunna uppnå ovanstående mål bör man kräva att ett färghanteringssystem skall innefatta följande tre baskomponenter, nämligen : - -

  • En apparat-oberoende färgrymd - många gånger benämnd som Arbetsrymd (Working Space) eller Referens Färgrymden (Reference Colour Space) .

    Översättarens anm.: Eftersom alla färgmodeller, utom Lab, varierar beroende på maskinvara, bildskärm, skrivare etc. måste Photoshop ställa in färgområdet för att uppfylla dina önskningar. Det finns inget som till exempel en enda CMYK-färgmodell. Istället finns det mängder med skrivarspecifika CMYK-färgmodeller. De här färgmodellerna inom färgmodeller kallas arbetsområden.

  • ICC/ColorSync apparat profiler (device profiles) för varje enhet/apparat (printer, skanner, bildskärm, digitalkamera, etc.) som beskriver färgkarakteristika för den specifika enheten/apparaten.

    Översättarens anm.: Det är viktigt att hålla isär begreppen kalibrering och karakterisering eftersom det rör sig om två olika steg i färghanteringen. Kalibrering innebär att man justerar en enhet för att få samma resultat varje gång den används. Vid karakterisering får man reda på hur en enhet tolkar färger. Resultatet av karakteriseringen blir en profil, den profilen som sedan anpassar färgerna så att de blir rätt vid utskrift, skärmvisning eller inläsning.

    Ett bra ställe att lära sig vokabulären i detta svåra ämne är på:.. Out of Gamut: Color-Correct Vocabulary Color guru Bruce Fraser unrolls the creativepro.com glossary of color terminology.

  • En Colour Matching Module (CMM) som är ett program som tolkar informationen som finns lagrad i en enhets profil och på basis av detta utföra räknearbetet i samband med färgkonverteringarna

Följande diagram åskådliggör ett typiskt "arbetsflöde för färghantering" och visar bildens väg utefter hela kedjan - från skannern/digital kameran - till - datorn - till - bildskärmen - och skrivaren med sina ICC profiler som möjliggör att färgdata för varje apparat/enhet beskrivs på ett korrekt och riktigt sätt.

 

Image

 

Färg Nummer, deras innebörd, och Profiler

En digital bild är uppbyggd av pixlar var och en representerad av ett nummer. Detta nummer kommer att beskriva platsen för pixeln inom bilden samt dess speciella färgkod. Vi har redan konstaterat att eftersom färger är apparatberoende kommer utseende för varje färgpixel att variera för varje apparat/enhet. Vi har också noterat att detta beror på att varje enhet har sitt unika sätt att översätta rådata från färgkoden till synlig färg. För att minimera färgdiskrepansen som är resultatet av de avsevärt skilda färgkarakteristika för varje enhet använder vi enhetsprofiler för att informera CMM om hur färgkoderna, som producerats av den specifika enheten, nu skall presenteras på vår bildskärm. Med andra ord är det enhetens profil som tar fram betydelsen ur rådatan för färgnumren som är associerade med varje pixel.

Under det att mjukvarorna för typ "Konsument"-skannrar, film eller flatbädd, numera försöker ta hänsyn till ICC/ColorSync är dom oftast baserade på sRGB, liksom även digitala kameror, i konsument kategorin, är. Denna färgrymd anses inte som lämplig för högkvalitativ bildredigering, speciellt inte om man skall skriva ut bilden på en skrivare eller ta ut den som film. Tyvärr är detta oftast vad vi kan förvänta oss att få. Vi skall därför inte förvirra begreppen genom att anta att skannern eller digitalkameran är en sRGB/Adobe RGB enhet - i de flesta fall är dom det inte. Saken är nämligen den att bilden som levereras till Photoshop av skannerns eller digitalkamerans mjukvara redan är i en apparatoberoende färgrymd, vilket betyder att den har genomgått en avsevärd mängd av databehandling.

Some digital hardware vendors allow scanning/capture of images in any user selected "working space" colour space. Tyvärr levereras bilden ytterst sällan med en inbäddad ICC/ColorSync profil till Photoshop, vilket leder till oreda och fel.

Apparatprofiler kommer som två olika standardformer t.ex. "Indata " och "Utdata". Indata profiler beskriver färgkarakteristikan för skannrar och digitalkameror, medan Utdata profilerna beskriver enheter som bildskärmar, skrivare och film skannrar. Indata profiler benämns också som envägs då det endast är möjligt att välja dom som "Ursprung (Source)" vilket med andra ord betyder att vi aldrig kan konvertera en bild till färgrymden för vår skanner eller digitalkamera. Utdata profiler är s.k. tvåvägs i den mening att vi kan konvertera dom "Från (From)" eller "Till (To)"

Många så kallade "Prosumer" typer av skannrar och digital skrivare levereras numera med någon form av generisk eller s.k. "canned/ standard" profiler. Även om dessa profiler är användbara är dom sällan speciellt noggranna.   För riktigt noggrann färganpassning (colour matching) bör man allvarligt överväga att skaffa "Skräddarsydda (Customised)" profiler för varje apparat och/eller slag av medium man använder. Dessa profiler kan skapas antingen av en fackman eller genom att man köper sin egen mjukvara för detta ändamål och gör det själv. Tyvärr har hittills ytterst få, om än några företag anammat systemet med s.k. "canned" profiler utan istället valt att behandla bilderna till en apparatoberoende färgrymd som vi just diskuterat här ovan

Varför skall man bry sig?

Även om färgkorrektion och färghantering (colour management) inte är samma sak blandas dom ofta ihop, speciellt av många för vilka Photoshop är nytt och okänt. Färg karakteristikerna för de flesta bildapparater fungerar så att det är ytterst sällan dom arbetar exakt linjärt. (dvs. R=G=B=Neutral). Ibland åberopar man denna utmärkande egenskap på så sätt att apparaten/enheten " inte uppför sig på rätt sätt". Skanners och skrivare är bra exempel på sådana enheter som " inte uppför sig på rätt sätt. ". Uppenbart skulle det vara ytterst svårt för en Photoshop användare att redigera en bild där en grupp av pixlar med värden på R=G=B=128 (grå) i själva verket skulle visa sig inte vara neutrala Under sådana omständigheter skulle färgkorrigering vara en absolut mardröm. För att överkomma dessa avvikelser utför vi vanligtvis all vår redigering i en färgrymd som uppför sig " väluppfostrat ". En " väluppfostrad " färgrymd kallas oftast istället för "arbetsrymd", och karakteriseras av att ha R=G=B att uppträda neutralt. Utan att få hjälp av en noggrann enhetsprofil som noggrant översätter färgens rådata (siffrorna ,the numbers) från vår skanner/digitala kamera till arbetsrymden blir arbetet mycket svårt om inte omöjligt. Översättningen från arbetsrymden till den medie specifika färgrymden för en digital skrivare kommer att visa sig vara lika svårt om man inte också har tillgång till en medie specifik skrivarprofil

Så nyttan som erbjudes av färghanteringen är att hela färgkorrektionsprocessen kan göras av användarna med vetskapen om att bilden som visas på deras bildskärmar är korrekt återgivna från original objektet och att även den slutgiltiga utskriften återger samma färger som på bildskärmen.

Vilka förändringar har gjorts med färghanteringen?

I det föregående avsnitten snuddade jag vid termen "EXIF" färgrymd.  EXIF är ett standardiserat format som många tillverkare av digitala kameror har enats om som kan innehålla data såsom exponeringstid, bländare, objektiv, bildupplösning, färgrymd etc. och som lagras i bildfilen. Photoshop7 kan nu läsa >EXIF information som bäddats in i JPEG-bilder som tagits med digitalkameror och kan också skriva ny information till EXIF filen. Det finns dock ett antal besynnerligheter på sättet som Photoshop 7 hanterar färgrymderna i dessa filer så de som redan är bekanta med Photoshop 6 skall nog bereda sig på några överraskningar

Skärmdumpen här nedanför visas för de läsare som aldrig sett EXIF data förut. Jag hämtade informationsfilen från File Browser fönstret men man kan också hitta den genom att välja "Arkivinfo (File Info) > EXIF" från Photoshop Arkiv menyn. Följande skärmdump blir en bra hjälp för att förklara EXIF informations format.

 

EXIF

 

Än så länge när det gäller färghantering och Photoshop 7 innehåller EXIF en del värdefull information (markerat med röda cirklar i skärmdumpen), och denna information kommer så småningom visa sig vara mycket användbar. Den första biten information är den möjliga tillgången till en inbäddad " Färg profil" som beskriver bildens aktuella färgrymd. Den andra biten av information är EXIF"Färg rymd" som kan komma i åtanke för den händelse att ingen profil har bäddats in. Den inbäddade profilen kan vara vad som helst som kameratillverkaren valt eller också ingenting alls. När denna uppsats skrivs verkar det som det är endast Nikon som valt att låta bädda in färg- r profiler, så många användare kommer aldrig att hitta någon inbäddad profil. Å andra sidan verkar det som EXIF färgrymd användes desto flitigare.

Det är värt att notera att färgrymden för EXIF,  "recorded within the EXIF information", endast kan ha ett av följande två värden dvs. sRGB eller Okalibrerad. Vanligtvis har tillverkarna av digitala kameror ställt in sin mjukvara så att sRGB anges automatiskt som EXIF färgrymd. Detta betyder att om det inte finns någon inbäddad fil med kommer Photoshop 7 att försöka öppna digitalkamerans JPEG-bild i färgrymden för sRGB. Om färgrymden för EXIF har ställts in som Okalibrerad Kommer Photoshop, med rätta, att bilden inte har någon förbestämd färgrymdsinformation och bilden kommer inte att färghanteras ( bilden kommer att definieras som Otaggade RGB (Untagged RGB)).

Skärmdumpen visar Nikon D1X digital SLR kamera. Ägaren har konfigurerat kamerans mjukvara att leverera bilden i Adobe RGB och som vi kan se så har Nikon mjukvara varit mycket tillmötesgående och bäddat in profilen Adobe RGB I tidigare versioner än Photoshop 7 kunde denna färgprofil inte läsas så bilden skulle ha öppnats med dialogrutan " Saknar Profil (Missing Profile)" indikerande ett potentiellt fel - dock inte nu längre. Bilden kommer att öppnas direkt i Photoshop eller indikera för användaren en "Profilen Matchar Dåligt (Profile Mismatch)" varning! Anm: Alla dessa termer kommer att diskuteras under Avsnitt 2 i denna uppsatts. .

Lägg också märke till att skärmdumpen indikerar att färgrymden för EXIF är inställd på sRGB - så vi har nu en bild med två stycken uppsättningar av konfliktinformationer avseende färgrymd. Tack och lov att Adobe har programmerat Photoshop 7 att prioritera färgprofilen och om denna inte finns kommer Photoshop att använda färgrymdsinformationen hos EXIF

Några Photoshop Revideringar,!

Photoshop 7 fortsätter att använda dokument/bild specificerade färginställningar, vilket betyder att färgrymden för varje dokument är oberoende av andra som kanske ligger öppnade på Photoshop skrivbord. Liksom för Photoshop 6 , har arbetsområdet som definierats i "Färginställningar (Colour Settings)" endast betydelse för tre typer av bilder , nämligen.: -

  1. new images/documents;

  2. existing images/documents without an embedded profile; and

  3. bilder/dokument utan någon inbäddad ICC/ColorSync profil (dvs. ""otaggade (untagged)" bilder/dokument").

"Bildspecifik " färg betyder att det är den inbäddade profilen i bilden som bestämmer hur bilden skall visas, (dess utseende) och inte Photoshops arbetsrymd. Med Photoshop 7 kan vi ha åtskilliga bilder öppna samtidigt, var och en med sin egen unika färgrymd. Alla kommer ändå att visas exakt riktiga. (förutsätter förstås en bra kalibrerad bildskärm)

Notera att kommandot för "Tilldela Profil (Assign Profile)", "Omvandla till profil (Convert to Profile)" and "Proof Setup" har genomgått några smärre ändringar. Jag kommer att diskutera var och en av dessa i mer detalj senare.

Lägg också märke till att förutom de mer uppenbara skillnaderna i användargränssnitten; Photoshop 7 för Mac OS9.x, Mac OSX och Windows delar en så gott som identisk uppsättning av kännemärken. Därför kommer de Windows baserade skärmdumparna att vara lika användbara även för Mac användare.

Översättarens anm.: Hittade detta PDF-dokument, som på ett utmärkt sätt beskriver i vilken arbetsfärgsrymd du skall vara i och varför.

 

EXIF
HomePage 1 of 8 Next Page

All Rights Reserved ILyons © 2002-2005