Hur ställer man bäst in värden i inställningarna för färghantering i Photoshop CS?

Övriga Tips & Tricks digitala bilder

| Arbetsrymder - Kulörrymder | Begreppen dpi, lpi och ppi | Bilders storlek och upplösning | Bitdjup |review and utvärdering av ColorVision Spyder 2 PRO Studio | En teoretisk redogörelse om olika RGB arbetsrymder/färgrymder | Brusreducering på bästa och enklaste sätt | FocalBlade Reviewverktyg för skärpning av bilder |Filstorlek och upplösning | Utvärdering av BreezeBrowser | Förbättra bildkvalitén 1. |Förbättra bildkvalitén 2. | färgrymder |Autokorrigera färger på ett fotografi i Photoshop 7/ |Korrekturläsning på skärmen | Minnesstorlek på dina inskannade bilder |Ny PhotoShop CS6 färghanteringssystem | PhotoShop 7 färghanteringssystem || Photoshop CS färghanteringssystem | Photoshop 7 & CS och Färghantering vid utskrift | Photoshop CS 3 Färghantering |Photoshop CS4 färghantering | Ordlista |sepia toning av fotografi |Gör om ditt färgkort till ett svartvitt |Skanning och upplösning | Skärpa bilden via lagermask |Skärpa bilden via FocalBlade plug-in | Skärpningsverktyget PK Sharpener plug-in | Ta bort röda ögon| |kalibrera bidskärmen |Utvärdering av Lightroom 2 |Utvärdering av Lightroom 3 Ny|Utvärdering av Lightroom 5

 
 

Photoshop CS

Configuring Colour Management

Logo

By Ian Lyons

 

Translation into the Swedish language during November 2003 by Lars Ekdahl from the original document by permission of the author. 15/2-05
Anm: En motsvarnde genomgång för Photoshop CS3 kan du hitta

 

Även om Photoshop CS (AKA Photoshop 8.0) har många förbättringar och många nya egenskaper, kommer vi att finna att det övergripande utseendet förblir så gott som oförändrat. På samma sätt kommer färghanteringssystemet och dess inställningar att vara familjära för alla som tidigare arbetat med Photoshop 6 och/eller 7. Allt detta bör vara goda nyheter för alla er som byter upp sig från tidigare versioner av Photoshop. Ändå kan många nya användare bli lite förvirrade av det överflöd av alternativ som finns, då speciellt när det gäller färghanteringen.

 

Denna översikt skall främst ses som en hjälp till nya användare av Photoshop och skall närmare förklara hur färghanteringssystemet och andra relaterade inställningar inom Photoshop CS skall konfigureras. Med detta sagt och innan vi hoppar in i konfigureringen av Photoshop CS tror jag det ändå är värt att ta lite tid åt repetering av de grundläggande principerna för färghantering.

För att lättare kunna läsa och få en snabbare nedladdning av skärmdumpar etc., har jag brutit ner denna översikt till att omfatta 5 avsnitt fördelade på totalt 8 sidor. Du kan lätt nå de olika avsnitten genom att klicka på lämplig länk i Index som visas här nedanför.

Här kan du ladda ner en mer utskriftsvänlig version av det engelska originaldokumentet från Computer Darkroom

Översättarens anm.: Adobe USA började leverera till kund den 28/10-2003. Svensk version är, vad jag förstått, planerad till februari 2004)

 

Index

Vill du hoppa över ett speciellt avsnitt klickar du på någon av de undre länktexterna

Sidan 1

Introduktion och ett ABC till Färghantering

Sidan 2 och 3

Bildskärmskalibrering

Sidan 4 och 5

Färginställningar i Photoshop

Sidan 6 

Färghanteringsprinciper, Omvandlingsalternativ och Avancerade inställningar

Sidan 7

Bildskärmskorrektur (Soft Proofing)

Sidan 8

Tilldela profil, Omvandla till profil samt Spara profiler

 

ABC i färghantering

Enda sedan begynnelsen av färgreproduktion har färghantering funnits i en eller annan form Själva den bakomliggande principen för färghantering är att säkra att färgdata hanteras på ett konsekvent och förutsägbart genom hela arbetskedjan för bildhanteringen. Ett typiskt bildhanteringssystem kan bestå av ett vittomfattande urval av Indata-apparater/enheter och Utdata -apparater/enheter, och varje enhet kommer med stor sannolikhet att återge färger på olika sätt. (typ bildskärm, bläckstråleskrivare etc.) Betyder i praktiken att en färg som visas av en enhet kommer nästan aldrig matchar samma färg som visas på en annan enhet.

( Översättarens anm.: Typ allas våra svårigheter att få samma färger på bildskärm som vid utskrift, om vi inte kalibrerar förstås

Med andra ord, färg är apparatberoende. Därför kan vi säga att ändamålet med ett Färghanteringssystem (Colour Management System)) (CMS) är att bibehålla överensstämmelsen och noggrannheten av återgivningen av en färg på olika enheter (t.ex. skannrar, bildskärmar, bläckstråleskrivare) genom hela vårt arbetsflöde vid bildhantering

Beståndsdelar i ett Färghanteringssystem

För att vi skall kunna uppnå ovanstående mål fodrar ett färghanteringssystem följande komponenter, nämligen: -

  • En apparatoberoende färgrymd - brukar oftast också kallas för Arbetsrymd eller Referensfärgrymd.
  • ICC/ColorSync apparat/enhets-profile för varje enhet (skrivare, skanner, bildskärm, digitalkamera etc.) som beskriver färgkarakteristiken för den speciella enheten. .
  • En Colour Matching Module (CMM) som kan översätta den information som finns i en apparat/enhets-profil och utföra instruktionerna på det sätt som färgens tonomfång ("colour gamut") för varje enhet bör behandlas.

Följande diagram visar ett typiskt arbetsflödet för färghanteringen och visar bildens väg - från skanner/digital kamera - till - dator - till - bildskärm - och skrivare tillsammans med sina ICC profiler som möjliggör att färgdata för varje apparat/enhet beskrivs på ett korrekt och riktigt sätt.

 

Image

 

Färgnummer, deras Betydelse, och Profiler

En digital bild består av pixlar som var och en representeras av ett nummer. Detta nummer kommer dels att beskriva var någonstans som pixeln befinner sig i bilden och dels dess speciella färgvärde. Vi har redan konstaterat att eftersom färger är apparatberoende kommer presentationen av var och en av färgpixlarna att variera för de olika enheterna. Vi har också noterat att detta beror på att varje enhet har sitt unika sätt att översätta färgernas rådata till synlig färg. Vi kan minimera denna avvikelse, som resulterat från den vitt skilda färgkarakteristiken för varje enhet. Detta gör vi genom att använda en ICC/ColorSync-profil för att instruera CMM hur färgerna som producerats av denna enhet i själva verket skall se ut. Detta kan vara på din bildskärm, i tryck eller för en diafilm. Det är alltså apparatprofilen som förmedlar betydelsen av alla färgsiffror för all rådata som hänför sig till var och en av alla pixlarna i bilden.

Film och flatbädds skannrar i konsumentled har numera också tillgång till ICC/ColorSync men de verkar vara mest baserade på en färgrymd känd som sRGB. Detta gäller också oftast även för digitalkameror. Denna färgrymd anses dock inte vara den mest lämpade för högkvalitativ digital bildbehandling. Speciellt när det gäller utskrift eller överföring till film, men det är detta vi oftast kan förvänta oss att få. En bild som levereras till Photoshop av skannerns eller den digitala kamerans programvara och som redan är i apparatoberoende färgrymd som sRGB/Adobe RGB har således redan genomgått en avseende mängd av databehandling. Detta betyder dock inte att det är en sRGB/Adobe RGB-enhet.

Många bildläsare och digitalkameror, för lite mer avancerade konsumenter, levereras numera med någon form av standardprofiler. Återigen, även om dessa profiler är användbara är de sällan noggranna. För verkligt noggrann färganpassning skall man absolut överväga att få en egen skräddarsydd profil för varje apparat/enhet (och även för olika papperskvaliteter till skrivaren) Dessa profiler kan skapas professionellt eller genom att man köper sin egen profilerings-mjukvara/hårdvara. Tråkigt nog har få, om någon digital kameratillverkare möjligheten med standardprofiler, s.k. "Cannes profiler approach" , utan istället valt att processa bilderna in i en apparatoberoende färgrymd typ dem vi nyss nämnde här ovan. Några distributörer tillåter att man skannar eller tar digitala bilder i vilken som helst färgrymd som användaren kan välja. Tyvärr levereras dessa bilder mycket sällan till Photoshop med en inbäddad ICC/ColorSync profil vilket kan då leda till ännu mer förvirring och fel.

Översättarens Anm.: Har numera kalibrerat min egen bildskärm med Colorvison Spyder och också köpt en profil till min bläckstråleskrivare Canon i865 och för pappret Photo Paper Plus Glossy PP-101 från Imaging Revue Profiles. Finns kanske billigare och på närmare håll men en profil ingår om man tecknar ett årsabonnemang till denna sajt.

Enhetsprofiler kommer i två grundformer t.ex. Input och Output Indata-profiler beskriver färgkarakteristiken för skannrar och digitalkameror medan data-profiler beskriver sådana enheter som bildskärmar, skrivare m.m. Indata-profiler refereras oftast som envägs då det endast är möjligt att välja dom som Source. Betyder i praktiken att du aldrig kan omvandla en bild till skannerns eller digitalkamerans färgrymd. Utdata-profiler är tvåvägs vilket betyder att vi kan omvandla Från eller Till Dom (Source till Destination).

Varför bry sig om profiler?

Även om nu färgkorrektion och färghantering inte är samma sak blandar man ofta ihop dessa, speciellt om man är ny när det gäller Photoshop. Färgkarakteristiken för de flesta bildapparater/enheter är sådana att det är ytterst sällsynt att dom är verkligt linjära (t.ex.=G=B=Neutral). Ibland tillskrivs denna karakteristik en enhet på så sätt att den inte uppför sig riktigt. Skannrar och skrivare är bra exempel på enheter som uppför sig dåligt. Det är således uppenbart att det skulle bli ytterst svårt för Photoshop att redigera en bild där en grupp av pixlar med värden på R=G=B=128 (grå) i själva verket visade sig vara neutrala. Under sådana omständigheter skulle en färgkorrektion bli en riktig mardröm. För att komma över dessa diskrepanser utför vi vanligtvis alla våra redigeringar i en färgrymd som uppför sig ordentligt. Färgrymder som uppför sig bra kallas vanligtvis för arbetsrymder och känns alltid igen på att R=G=B uppträder neutralt. Om vi inte skulle få hjälp av noggranna apparatprofiler skull en noggrann översättning av rå färgdata (numren) från skannern/digitalkameran till arbetsrymden visa sig vara mycket svårt, om inte omöjligt. Översättningen från arbetsrymden till mediespecifik färgrymd för en digital skrivare kommer att visa vara lika svårt utan hjälp av en mediespecifik skrivarprofil (profil anpassat till ett specifikt papper).

Så den verkliga fördelen, som erbjuds med hjälp av färghantering, är att processen med färgkorrektion kan tas an i vissheten att bilden son visas på bildskärmen är en noggrann, visuell presentation av det ursprungliga föremålet, och att också den slutgiltiga utskriften återger färger som visas på skärmen .

Några Photoshop Revideringar!

Photoshop CS fortsätter att använda specifika färginställningar för dokument/bilder. Detta betyder praktiskt att färgrymden för varje dokument är oberoende av andra som samtidigt kan vara öppna på skrivbordet. Liksom för Photoshop 6 och 7, så har arbetsrymden, som definierats i Färginställningar (Colour Settings) inverkan på tre typer av bilder, nämligen. : -

  1. Nya bilder/dokument.
  2. Existing images/documents without an embedded profiles.
  3. Bilder/dokument som inte har någon inbäddad ICC/ColorSync profile (dvs. bilder/dokument som är "untagged").

Med en bildspecifik färg menas att det är den inbäddade profilen som bestämmer hur bilden kommer att visas (dess utseende) och inte Photoshops arbetsrymd. Med Photoshop CS kan vi ha åtskilliga bilder öppna på en gång, var och en med sin egen unika arbetsrymd och alla kommer att visas noggrant. (förutsatt förstås att man har en riktigt kalibrerad bildskärm)

Notera också att förutom den uppenbara skillnaden i användargränssnitten ; PhotoshopCS för Mac OSX och Windows delar all så gott som identiska egenskaper. Därför bör skärmdumparna från den Windows baserade bildskärmen, som användes här, vara lika användbara för T Mac användare.

När man öppnar Photoshop CS för första gången presenteras vi med nedanstående dialogruta (se nedan). Ändamålet med denna dialogruta är att varna användare att Photoshops Färginställningar nu automatiskt kommer att konfigureras och påminna om att man bör göra det manuellt själv. Som för Photoshop 6 och 7 finns det ingen s.k. wizard, som hjälp för användaren, att konfigurera Färginställningar. Grips nu inte av panik och acceptera standardinställningarna. Dessa är bara en mycket kortsiktig lösning. Snart måste du troligen ändå konfigurera om med dina egna inställningar.

 

Image

 

För denna genomgång har jag dock valt NEJ -alternativet och accepterat Photoshops egna inställningar. Detta endast av den orsaken att jag först ville koncentrera mig på att kalibrera och karakterisera bildskärmen. Så snart detta är klart kan vi återvända till färginställningar. .

 

Översättarens anm.>: Man skulle kunna sammanfatta digital färghantering enligt följande:

* bilden är uppbyggd av siffror ;
* siffrorna hänvisar till en specifik profil;
* profilen är den referens som ger siffrorna en betydelse (dvs. färgen);
* när bilden flyttas från en enhet till en annan (från källan/source till målrymden/destination) kommer    referensen också att ändras;
* i detta fall blir det nödvändigt att ändra siffrorna så att innebörden (dvs. färgen) förblir oförändrad.

Den senare förfarandet (att ändra numren) är den så kallade färgomvandlingen (som i själva verket är en omvandling av nummer) och som kan utföras på olika sätt. Antingen inom bildhanteringsprogrammet, eller (om målet är en skrivare) under själva utskriften), eller även inom själva skrivaren i sig. Omvandlingen utförs i själva verket av något slag av en liten mjukvara som brukar kallas för färgmotor.

Profilerna och färgmotorn kan finnas tillgängliga i bildprogrammet eller i själva operativsystemet. I MacOS utförs färghanteringen av ColorSync medan den i Windowsversionerna utförs detta av ICM

 

Home     Page 1 of 8     Next Page

Translated into the Swedish language by www.ekdahl.org All Rights Reserved ILyons © 2004-