Bilders storlek och upplösning
När man ska framställa bilder av hög kvalitet är det viktigt att förstå hur bildernas pixelinformation mäts och visas.
1. Pixelmått. Pixelmåttet är ett höjd- och breddmått som visar hur många pixlar som används för att återge en punktbild. Bildens visningsstorlek på skärmen bestäms av bildens pixelmått samt skärmens storlek och inställningar.
På en 15-tumsskärm återges vanligen bilden med 800 pixlar horisontellt och 600 pixlar vertikalt. En bild med måtten 800 gånger 600 pixlar skulle alltså fylla hela bildrutan på en sådan skärm. På en större skärm som också är inställd på 800 gånger 600 pixlar skulle samma bild (med måtten 800 gånger 600 pixlar) också fylla skärmen, men varje pixel skulle se större ut. Om skärmens upplösning ändrades till 1024 gånger 768 pixlar skulle bilden visas med en mindre storlek och därför ta upp en mindre del av skärmen.
När man förbereder en bild för onlinevisning (till exempel på en webbsida som ska visas på många olika bildskärmar) blir pixelmåttet särskilt viktigt. Eftersom bilden kan komma att visas på en 15-tumsskärm kanske du väljer att begränsa bildens storlek till 800 gånger 600 pixlar så att hela bilden får plats i webbläsarfönstret.
Bildens visningsstorlek beror på en kombination av faktorer: bildens pixelmått, skärmstorleken och inställningen av skärmupplösningen. Exemplen ovan visar hur en bild med måtten 620 gånger 400 pixlar visas på skärmar av olika storlek och med olika upplösning.
2. Bildupplösning Bildupplösningen anger hur många pixlar som visas per enhet utskriven längd av en bild. Vanligtvis anges måttet i pixlar per tum (ppi). I Photoshop kan du ändra bildens upplösning, men i ImageReady är upplösningen alltid 72 ppi. Detta beror på att ImageReady är speciellt utvecklat för framställning av bilder för onlinemedier, inte tryckta medier. Läs gärna mitt inlägg om "The myth of 72 dpi resolution of your images on the Web!"
Bildupplösningen och pixelmåttet beroende av varandra.
Detaljmängden i en bild beror på dess pixelmått, medan bildens upplösning anger hur stort område varje pixel ska skrivas ut på. Du kan till exempel ändra en bilds upplösning utan att ändra bildens faktiska pixelinformation. I så fall ändrar du alltså bara bildens utskriftsstorlek. Om du vill bevara utskriftsmåtten måste du alltså ändra det totala antalet pixlar om du ändrar bildupplösningen.
Resolution=72dpi
Resolution=300dpiOm man använder för låg upplösning i en tryckt bild blir resultatet pixelering, dvs. en bild med stora grovkorniga pixlar. Om man använder för hög upplösning, dvs. pixlar med mindre storlek än vad utskriftsenheten klarar, ökar filens storlek och utskriften går långsammare. Dessutom kan ju inte utskriftsenheten återge den högupplösta bildens detaljskärpa.
3. Skärmupplösning Skärmupplösningen motsvaras av antalet pixlar (eller bildpunkter) som används för att återge bilden på skärmen. Vanligtvis anges måttet i punkter per tum (dpi). Skärmupplösningen beror på skärmens storlek och pixelinställning. De flesta nyare skärmar har en upplösning om ungefär 96 dpi, men vissa äldre Mac OS-skärmar har 72 dpi
Om man förstår begreppet skärmupplösning inser man varför en bilds visningsstorlek på skärmen ofta skiljer sig från dess storlek i tryck. Bildpixlar översätts direkt till skärmpixlar. Om bildens upplösning är högre än skärmens ser alltså bilden större ut på skärmen än i tryck. Om du till exempel visar en 1 gånger 1 tum stor bild med upplösningen 144 ppi på en skärm med upplösningen 72 dpi, visas bilden med storleken 2 gånger 2 tum på skärmen. Eftersom skärmen bara klarar att visa 72 pixlar per tum krävs det 2 tum för att visa de 144 pixlar som utgör bildens kantlinje.
Ett annat sätt att uttrycka det hela är på följande sätt:
De bilder som visas upptill i spalten innehåller samma antal pixlar men har olika upplösning. Den vänstra har en upplösning på 72 dpi medan den andra har en upplösning på 300 dpi. Som synes så ser de båda bilderna ut att vara exakt lika stora, ett faktum som beror på att bildskärmen i vilket fall som helst ändå bara kan visa upplösningen 72 dpi.
I detta exemplet blir utskriftsstorleken på bilden längst till vänster 136/72 x 225/72 = 1.89 x 3.15 tum respektive 136/300 x 224/300 = 0.45 x 0.75 tum Anm.: Kvalitén på utskriften på första bilden är nu dålig. 72 dpi är OK för webben men för lågt för utskrift.
4. Skrivarupplösning Skrivarupplösningen motsvaras av det antal punkter per tum (dpi) som används vid utskriften av alla laserskrivare och fotosättare. De flesta skrivbordslaserskrivare har en upplösning om 600 dpi, och fotosättare har en upplösning om 1200 dpi eller mer. Om du vill veta hur man avgör den rätta upplösningen för bilden när man skriver ut på en laserskrivare och särskilt på fotosättare, kan du slå upp "rastertäthet".
Bläckstråleskrivare sprutar ut bläcket på papperet, och resultatet blir inga egentliga punkter. De flesta bläckstråleskrivare har numera en upplösning om 1440 till 2880 dpi eller mer och ger ett gott resultat när man skriver ut bilder upp till 150 ppi.
De flesta fotografer gör också sina utskrifter nuförtiden på bläckstråleskrivare typ Epson/Canon fotoskrivare. Dessa skrivare typ modell Epson 870/1270/2000p och benämns lite missvisande för 1440 dpi-skrivare.
Det menas egentligen att dom är kapabla att placera så många punkter per tum på pappret. Dock behöver dessa skrivare 6 olika bläck för att skapa en färgbild. Så varje individuell pixel som återges i utskriften kommer att utgöras av ett antal, interpolerade och hopfogade, färgpunkter. Dessa består av ett eller flera eller av alla sex bläcken. Det är av detta skäl man behöver fler punkter på skrivare än du har pixlar i din bild. 5-10 punkter per pixel. Lite beroende på vilken skrivare man har.
Om du dividerar 1440 med 6 får du siffran 240 . Denna siffra anger den minsta upplösningen du behöver för att kunna skriva ut en bild av hög kvalitet på en Epson 1440 skrivare. Många användare, inklusive mig själv, tror fortfarande att 300 eller 360ppi kommer att ge ett något bättre resultat. Högre upplösning är absolut ett slöseri med resurser. Om mitt original, jag skall skanna in, är tillräckligt stort för att ge denna upplösning i en storlek på bilden jag vill ha på utskriften gör jag det. (Så klagar min fru ibland också på att jag är som en gammal bryggarhäst. Lunkar på i gamla hjulspår) I annat fall nöjer jag mig ofta med 240 ppi även när jag skriver ut stora bilder.
En kollega gjorde följande uttalande: Have your file at 250 ppi at FINAL size for lazer/inkjet Have your file at 350 ppi at FINAL size for lithographic film and plates.
Have your file at 600 ppi for film recorders.
An other general suggestion is:
For desktop inkjet printers, 240, 300, and 360 pixels/inch are the
most common suggested. Any higher is a complete waste of resources.
For typical photos that you would scan, I'd recommend 240-300 ppi max.
It's possible with computer generated images (CGI), you might benefit
going a little higher, but you'd have to test that yourself with your
printer and images. If you don't see an improvement yourself with
higher resolutions, then don't use them.
Norman Koren has an interesting article about:
- How can we define the sharpness of prints and printers?
- How many image pixels per inch are needed to make a sharp print?
- How much of an advantage does a 4000 dpi scanner have over a less expensive 2400-2800 dpi scanner for various print magnifications?
- Based on the original target printed at 4x magnification, the Epson Photo Stylus 1270 has a resolution limit of about 120 lp/in at the 50% contrast level and 190 lp/in at the 10% level-- extremely sharp; perhaps as good as the naked eye can see at reasonable viewing distances. Epson's specified "resolution" of 1440 dpi is merely the maximum dot density-- the spacing of the stepper motor. Most of the time print sharpness is usually limited by the image and the scanner rather than the printer.
Citat från Understanding Sharpness
" Det finns fortfarande de som ännu inte sett en välgjord, högkvalitativ utskrift från en bläckstråleskrivare och därför felaktigt tror att dessa på något sätt inte kan mäta sig med traditionellt kemiskt framkallade kort avseende skärpa. Det är värt att notera att en 1440 dpi bläckstråleskrivare för 6 färger (typ Epson 1270,1280/2000P Fotoskrivare) som ges en 360 dpi utgångsfil, är kapabel att skriva med ungefär 18 pixlar per mm. Detta kan översättas till 8 lp/mm (linjepar per mm. (motsvarar ungefär ögats upplösning, dess förmåga att särskilja dessa linjer.) Detta förklarar också varför den senaste generationen med en angiven upplösning på 2880 dpi (typ Epson 1280/1290 eller Canon S600/800) inte ger skarpare bilder för blotta ögat. Under en lupp, ja, men inte utan hjälp. Skälet är alltså att vid ungefär 8 lp/mm är vi redan vid gränsen för vad ögat kan förmår att särskilja av små detaljer. Det enda vi nu får egentligen är en långsammare utskrift och en större bläckkonsumtion. "
5. Rastertäthet Rastertätheten är det antal skrivarpunkter eller rasterceller per tum som används för att skriva ut en gråskalebild eller färgseparation. Rastertätheten kallas ibland rasterfrekvens eller rasterlinjering och mäts i linjer per tum (lpi), eller rader med celler per tum om det rör sig om ett halvtonsraster.
Förhållandet mellan bildupplösning och rastertäthet avgör detaljkvaliteten i den utskrivna bilden. När du ska skapa en rasterbild av högsta kvalitet, använder du vanligen en bildupplösning som är 1,5 till 2 gånger högre än rastertätheten. Även en lägre upplösning kan ge ett gott resultat med vissa bilder och utskriftsenheter. Om du vill ta reda på skrivarens rastertäthet kontrollerar du skrivardokumentationen eller kontaktar skrivarleverantören.
Obs! Vissa fotosättare och 600 dpi-laserskrivare använder andra tekniker än rastrering. Om du skriver ut en bild på en skrivare som inte använder rastreringsteknik, kan du läsa i skrivardokumentationen eller kontakta skrivarleverantören om du undrar vilken bildupplösning som rekommenderas.
A. 65 lpi: Grovkornigt raster som vanligen används i nyhetsbrev och rabattkuponger. B. 85 lpi: Medelgrovt raster som vanligen används i tidningstryck. C. 133 lpi: Högkvalitetsraster som vanligen används i tidskrifter som trycks i fyrfärg. D. 177 lpi: Mycket fint raster som vanligen används i årsrapporter och konstböcker.
5. Filstorlek En bilds digitala storlek. Storleken mäts i kilobyte (kB), megabyte (MB) eller gigabyte (GB). Filstorleken står i proportion till bildens pixelmått. Bilder med fler pixlar kan återge fler detaljer vid en viss utskriftsstorlek, men de tar upp ett större lagringsutrymme och kan ta längre tid att redigera och skriva ut. En bild som är 1 gånger 1 tum stor med upplösningen 200 ppi innehåller fyra gånger så många pixlar som en bild med samma storlek och upplösningen 100 ppi, och den har därför även en filstorlek som är fyra gånger så stor. Bildupplösningen blir därför alltid en kompromiss mellan bildkvalitet (att få med all information man behöver) och filstorlek.
En annan faktor som påverkar filstorleken är filformatet. De olika filformaten GIF, JPEG och PNG utnyttjar olika komprimeringsmetoder, och filstorleken kan därför variera kraftigt även om bilden har samma pixelmått. Färgbitsdjupet och antalet lager och kanaler är andra förhållanden som påverkar filstorleken.
6. Bildstorlek och Upplösning
En presentation som skall försöka åskådliggöra sambanden mellan utskriftsformat, filstorlek och upplösning. This information also in the 
language
Källa: Photoshop Hjälp!
Uppdaterad sista gången den 1 februari år 2005