Stampens kvar i Alingsås
Stampens kvarn

Utdrag ur tidningsartikel från 1955 av distriktslantmätare Bo Skårman
      "Att få ett grepp om kvarnens exakta ålder visar sig inte vara lätt. Ett av ankarslutningarna i muren på framsidan ser ut som två spegelvända C, vilket borde tyda på medeltid. De övriga ankarförslutningarna är emellertid enkla järnstavar av samma typ som på Alströmerska magasinet och det är ju byggt 1731.
     Man har därför anledning att misstänka att även Stampens kvarn i sin äldsta del är ett verk från manufakturtiden. Men har här legat en kvarn redan tidigare?. Att namnet Stampen varit inarbetat redan 1746 skall vi se längre fram och det bör tyda på att det nuvarande kvarnhuset av sten haft en mindre kvarn eller benstamp som föregångare. "

"1625 beviljar Gustaf II Adolf sin stad Alingsås en förmån gällande just Stampens kvarn, då staden fick att "Upbyggia en Tullkvarn uti Jerske Ström, om hon icke är på andras ägor eller uthrymme." Kvarnen skulle njuta två års skattefrihet utom från den "Nye Bewilliade Qvarnetullen". Någon kvarn blev emellertid inte uppbyggd och det var väl si och så med i detta lilla stadsembryo med kontakten mellan den högra och vänstra handen i stadens styrelse, ty bara några år senare begärde Alingsås borgerskap i en odaterad skrivelse till "Sweiges rijkes regerande rådh och Cammarråd att få en wattuqwarn oppbyggia">i Gärdskeström."

"På J. Forsells Charta öfver Alingsås av år 1761 är både kvarn och metallfabrik utritade och man kan där se, att kvarnen då drevs av ett större underfallshjul, vilket kanske är rätt naturligt på grund av den ringa fallhöjden, som ju knappast medgav att ha överfall.


Citat från tidningsartikel Arbetet 1976-04-14.
" Området Stampen som alltså fått sitt namn efter den klädesstamp Jonas Alströmer uppförde på 1720-talet tillhör Alingsås äldsta historia och har sin speciella karaktär påpekar museiintendenten P H Rosenström.
      En valskvarn av en storlek och ett utseende som den vid Gärdskaström har inte sin motsvarighet på annan plats i våra bygder. Det är därför synnerligen angeläget att den får kvarstå som ett industriminne på en plats som har en sådan stark anknytning till Alingsås första industriella storhetstid.
      Bottenvåningens gråstensmurar i kvarnbyggnaden har tillkommit på 1700-talet medan överbyggnaden i trä enligt uppgift tillkom någon gång på 1890-talet."
Från tidningsartikel 1975.
Stampens kvarn i Alingsås som malt säd åt bönderna ända sedan 1600-talet och som kommer att mala i flera år än. Kvarnar tycks vara något som inte går åt särskilt fort.
Mitt inne i Alingsås ligger en som gått sedan 1600-talet. Den går än och den som f.n. håller i ruljansen, Åke Lindkvist, tänker inte lägga av ännu på några år.
Innan han tog över Stampen, var det meningen att kvarnen skulle bli museum.
Men LRF ville inte. Kvarnen behövdes. Här mals både brödsäd och djurmat, men kvarnen är gammal och efter mig tror jag ingen tar över. Då blir det nog museum
Utdrag ur artikeln"Historien om Stampens kvarn" Alingsås Släktforskare 2007:3 av Björn Florin
.... kapten von Mentzer, ägare till Nolhaga, köpte Stampens kvarn 1846 och överlät den med en gång till häradshövding Hessle. Som ny ägare till kvarnen kunde Hessle dämma efter eget önskemål utan att ta hänsyn till behovet av pressvatten till fabriken i stan.

Under de följande åren ägs kvarnen av många personer men endast för några korta år. En i raden var göteborgaren Carl Edward Lilja, som köpte kvarnen 1882 och ett par år senare startade cigarrfabriken Kongo i resterna av Petter Wirgmans gamla fabrikslokaler. Den siste ägaren av kvarnen var Carl Karlander, som köpte kvarnen 1893 och lät bygga om den till det utseende den idag har.

Alingsås stad köpte kvarnen 19´14 och arrenderade ut den i mer än 60 år. Den siste mjölnaren, Åke Lindqvist, som slutade 1976, då Alingsås museum fick överta ansvaret för den gamla mjölkvarnen.
......På grund av den ringa fallhöjden har kvarnen drivits med kraft från både turbiner och elektriska motorer.

2005-2007 Lars Ekdahl
Åter min farmors morfar som arrenderade kvarnen med början år 1868