Ytterstad Kvarn

ytterstadsfors kvarn
Kvarnen finns inte kvar idag. Ann-Margret Engwall besökte den tillsammans med sin far 1972 och skrev bl.a......Vägen delar sig plötsligt, och på fader Arvids inrådan kör vi vidare på den högra vägen, som går brant neråt någonstans. Här är vägen nästan igenvuxen och träden sopar min lilla bil ren från vägdamm med sitt yviga bladverk. Längst ner i "botten" av vägen dyker den gamla röda kvarnbyggnaden upp. Vi är framme vid målet.

Vi går omkring och tittar överallt, öppnar dörrar, klämmer på gamla lås, kliver på gamla mossiga trappor och plankor, går in i kvarnen som är knäpp tyst nu. De båda kvarnstenarna står stilla, fastän vattnet forsar i vild galopp alldeles vid sidan om. Vi går upp till övervåningen där mjölnar-Janne stod en gång och tömde sädessäckarna ner i de två stora trätrattarna......

...Av boningshuset, alldeles invid bergskanten, var ingenting kvar. Bara stengrunden skymtade fram mellan den frodiga grönskan. Vi såg också den fina trappan, gjord av mindre kvarnstenar, som ledde upp till den delen av huset där gamla mormor satt och vävde. Inte en människa syntes till. Far och jag var alldeles ensamma på den mark som mina förfäder trampat. Jag önskade att de gamla kvarnväggarna, som hört och sett så mycket, skulle berätta om forna dagar, men de teg envist. Så när som på gnisslet, som de rostiga, stora gamla gångjärn....